Varför arbetar vi?

När man frågar ett litet barn vad hon eller han vill bli när de blir stora kan man vara säker på att de inte svarar regional försäljningschef, underhållsingenjör eller "samordnare av varumärkeskontroll, söta kex". Det senare en yrkesbenämning som Alain de Botton hittade på United Biscuits, den största tillverkaren av kex i Storbritannien. Undersökningen av kextillverkning är ett av kapitlen i Bottons nya bok Arbetets lust och leda. Varför arbetar vi? Vad är det för underliga saker vi gör på jobbet? Och är detta meningsfullt? Frågor som Botton ställer sig medan han undersöker varifrån fisken vi äter kommer, vilken expertis som behövs för att kunna sända underhållningsprogram över hela Japan, varför en konstnär håller på som han gör eller meningen med att arbeta på en stor revisionsbyrå I kapitlet om kextillverkning intervjuar han United Biscuits designchef Laurence. Han har med ett tvåårigt utvecklingsprogram och en kostnad på tre miljoner pund skapat kexet Moments, ett kex av mördeg och choklad. Laurence kan inte baka. Han anser att kextillverkning mera handlar om psykologi. För att skapa detta kex har han frågat ut en grupp låginkomstmödrar om deras längtan och önskningar. Det de framförallt önskade sig var tid för sig själva, och utifrån det skapades detta chokladkex - runt och lite lagom lyxigt, med ett passande namn och lämplig förpackning. Denne designchef är en del i storindustrin kextillverkning, där ingen anställd behöver kunna baka, utan bara kunna sitt lilla moment. Botton ställer frågan: Är det meningsfullt att hela dagarna sitta och kontrollera att texten på ett kexpaket är rätt eller undersöka hur man bäst minskar friktionen mellan kexen under transport? Vid besök på den fabrik i Belgien där Momentskexen framställs ser han att tillverkningen och marknadsföringen av dessa kex inte är någon lek, utan snarare ett försök att upprätthålla livet, lika allvarligt och värt lika stor respekt, som en vildsvinsjakt på vars resultat en grupp förhistoriska människors liv en gång hängde. Arbetarna i fabriken är beroende av kexen och meningen med deras arbete är att skaffa mat och bostad åt sin familj. Boken inleds med en beskrivning av den enorma transport och logistik som vårt samhälle i dag är beroende av. Några generationer tillbaka kände människor till historien bakom den mat de åt eller de saker de ägde. De visste var rågen i brödet vuxit, vilken gris fläsket kom ifrån, var tyget i kjolen vävts och vem som snickrat deras hus. I dag har vi tillgång till ett enormt utbud av varor, som vi inte vet vad de innehåller eller var de är tillverkade, vi tar bara för självklart att de ska finnas där i affären. Förutsättningen för att vi ska kunna köpa dessa varor är transport, lagerhållning, förpackning, magasinering av varor. Det vill säga logistik, i dag en storindustri. En logistik som måste vara mycket effektiv är den som hanterar färskvaror. På en hylla i en lagerbyggnad som tillhör en snabbköpskedja hittar Botton färska tonfiskkotletter och bestämmer sig för att följa kotletternas resa över världen. I en bildessä av fotografen Richard Baker - detta är lika mycket en bilderbok som en textbok - får vi se hur tonfisken fiskas av fattiga fiskare utanför Maldiverna, samma dag fileas och förpackas i förädlingsfabriken i Sri Lanka av en grupp män som blev änklingar i tsunamin, packas i kyllådor som tas med i ett passagerarplan till London, körs med lastbil från Heathrow till lagerbyggnaden mitt i England, varifrån ett antal förpackningar körs med en annan lastbil till ett varuhus i Bristol. På väg hem från jobbet inhandlar Linda Drummond en tonfiskförpackning som hon sedan serverar till middag. Linda Drummonds åttaårige son som hatar tonfisk, är väl bevandrad i fisket i världshaven och delar med sig av en tanke att dödandet av fiskar kommer att kväva världshaven och att bleka havsvålnader kommer en dag att samlas och utkräva en fruktansvärd hämnd på mänskligheten. Riktigt så mörkt ser inte Botton på arbetet men de beskrivningar han gör av olika typer av arbeten får verkligen många av dagens arbeten att verka onödiga och meningslösa med tanke på vad de bidrar med. Ändå finns i dag en föreställning om att vårt arbete ska göra oss lyckliga. Vilket gör att många som känner att de inte hamnat på rätt plats i livet, känner sig misslyckade. Botton menar att det finns en tanklös grymhet i den borgerliga ideologin att vi alla kan finna lyckan genom kärlek och arbete och därigenom tar ifrån oss möjligheten till kollektiv tröst för våra stökiga äktenskap och våra ouppnådda mål. I stället blir känslan av individuellt misslyckande det som knäcker oss. Men trots allt - människor tar sig an uppgifter med stor beslutsamhet och stort allvar, även när dess meningslöshet i ett vidare perspektiv är uppenbar. Därför att arbetet avleder våra tankar, skapar en perfekt bubbla i vilken vi kan hysa förhoppningar om fulländning, och det gör oss trötta och ger mat för dagen.

Varför arbetar vi?

Varför arbetar vi? Vad är det för underliga saker vi gör på jobbet? Och är detta meningsfullt? Frågor som Botton ställer sig i sin bok Arbetets lust och leda.