Glöm försupna kommissarier och mord i skärgårdsidyll. Nya svenska thrillers letar sig ut i världen och in i maktens korridorer.
- Den svenska deckaren har varit ganska inskränkt, säger Deckarakademins Karl G Fredriksson.
Mot en fond av ljusskygga underrättelseorganisationer och internationell storpolitik skapar svenska författare spänningsromaner som utmanar bilden av det rättfärdiga landet Sverige.
Joakim Zander debuterade i år med Simmaren. Han har tidigare arbetat som jurist för EU och huvudpersonerna i hans roman är unga svenskar i maktens Bryssel som blir indragna i en härva av intriger på internationell nivå.
- Jag tror att det kanske på sätt och vis är en mer realistisk bild av Sverige. Inte för att det sker en massa skumraskaffärer, men för att Sverige inte är ett unikum i världen. Det ser man ju bara nu i dagarna när det kommer ut nyheter om FRA:s samarbete med andra västerländska underrättelsetjänster, säger han.
Stora världen är här
Simmaren har sällskap i årets deckarflod av romaner som Andreas Normans En rasande eld (en ung UD-tjänsteman blir indragen i intriger kring ett hemligt anti-terroristprojekt), Camilla Grebe och Paul Leander-Engströms Dirigenten från Sankt Petersburg (en svensk affärsman blir indragen i det ryska oljekapitalets blodiga korruption) och Thomas Engströms Väster om friheten (en före detta Stasimedarbetare blir indragen i jakten på en Julian Assange-liknande sanningssägare).
- Det har varit den svenska deckarens grej att vara väldigt lokal, men Sverige har öppnat sig mot stora världen och stora världen har trängt in i Sverige. Det finns en trend här, men fortfarande är den ganska försiktig, säger Karl G Fredriksson som arbetar som förlagskonsult och är ledamot i Svenska deckarakademin.
Han tror också att den alltmer professionaliserade bokbranschen spelar in i deckarförfattares val av ämnen.
- Det handlar om att de svenska författarnas villkor präglas mer av agenterna och deras verksamhet. Tidigare såldes det mesta till Tyskland och tyskarna gillar röda stugor vid små sjöar. Agenterna verkar på en större internationell marknad och det vill naturligtvis författarna ha.
Kristina Ohlsson har sålt närmare en miljon böcker i länder som Storbritannien, Tyskland, Spanien, Nederländerna och Skandinavien. En av hennes romaner har också gått "oväntat bra" i Taiwan. I hennes senaste alster Davidsstjärnor samsas Säpo och den svenska polisen om utrymmet med den israeliska underrättelsetjänsten. Berättelsen utspelar sig i ett snöigt Stockholm, men också i Israel.
Det svenska lockar
Hon håller med Karl G Fredriksson om att det finns en internationell trend i den svenska spänningsromanen, men inte om dess anledningar.
- Mina agenter har aldrig uppmuntrat mig att skriva internationell för de vet vad som säljer i Tyskland och Frankrike, säger Kristina Ohlsson som menar att det typiskt svenska fortfarande är ett framgångsrecept utomlands.
Ohlsson har en bakgrund som tjänsteman på Säpo och UD och har arbetat med terroristbekämpning för OSSE, det europeiska säkerhetssamarbetet. Hon och påpekar att många av de nya svenska deckarförfattarna har erfarenheter av internationellt arbete.
- I dag har fler författare en akademisk bakgrund. De författare som jag umgås med har också en bakgrund med internationell tyngd. Om vi tar en sådan bok som Dirigenten från Sankt Petersburg så är det ingen tillfällighet att de författarna har skrivit den boken och jag tror inte att den boken hade kunnat skrivas av vem som helst, säger hon och syftar på civilekonomen Camilla Grede och finansmannen Paul Leander-Engström.
Kristina Ohlsson tror att författare väljer miljöer som för svenska läsare framstår som exotiska för att sticka ut bland det stora utflödet av deckare. Samtidigt menar hon att den utländska publiken väljer svenska böcker just för den svenska kontexten.
- I Davidsstjärnor har jag hittat en balans. Visst accepterar utländska läsare att någon reser bort, men de gottar sig i att Fredrika Bergman hämtar på dagis och lever tillsammans med en 25 år äldre man. De gör enorma reflektioner kring Sveriges samhälle.