VĂ€rlden speglad genom byn
Den negativa schablonbilden av en döende landsbygd Àr vi alla bekanta med. Men hur kommer det sig att byar utvecklas olika? Att vissa expanderar medan andra dör?
STUDERAR BYGDEN. Historikern Maurits Nyström har i boken Alviksbygden genom tiderna vÀnt tillbaka till sin hembygd för att som sÄ ofta tidigare beskriva anpassningen till nya villkor. Foto: Petra Isaksson
Foto: PETRA ISAKSSON
- Jag ville skriva en ny typ av byabok. Visa upp dynamiken mellan det gamla och det nya. Om historien ska ha nÄgon betydelse tror jag att den mÄste ge oss nÄgon form av vÀgledning. DÀrför vill jag spegla det förgÄngna pÄ nuets villkor, sÀger Maurits Nyström, som genom Ären specialiserat sig pÄ att försöka förstÄ och beskriva hur vÄr landsdel genom seklerna har anpassat sig för överlevnad under nya villkor. Ingen slump
Att hans frÄgestÀllningar denna gÄng kretsar kring
Alviksbygden Àr ingen slump. Uppvuxen i AntnÀs stod han som 15-Äring i slutet av 1950-talet mitt i slÄtterarbetet och tÀnkte att detta kommer att sluta i katastrof. I en bygd dÀr varje syssla var given och Ärtidsbunden sedan urminnes tider, sÄg han en ny tid av lönearbete, modernitet, konsumtion och utflyttning bryta fram med full kraft. Men för Alvik och LÄngnÀs kom övergÄngen frÄn det gamla till det nya att gÄ mycket smidigt och i boken Alviksbygden genom tiderna tecknar Maurits Nyström historien frÄn naturahushÄllning till en sammansatt samhÀllsbildning och marknadsekonomi med koppling till den stora vÀrlden. IngÄr i större helhet
- Alla byar har en front mot det förgÄngna och en mot framtiden. Min framstÀllning av Alviks historia Àr ett försök att se det stora i det lilla, det vill sÀga att se en större omvÀrld speglad genom byns utveckling. Alla byar ingÄr i en större helhet, men vÀljer man att söka sÀrdrag kan man naturligtvis ocksÄ hitta dem. Inte minst
i Alvik som sin storlek till trots har tre stora företag som sysselsÀtter ungefÀr 200 personer pÄ orten,
sÀger Maurits Nyström. Det Àr ocksÄ ett av företagen, Liko, som bekostat boken som förutom Maurits Nyströms text bestÄr av ett rikt och fantastiskt bildmaterial signerat fotografen Adolf Hjort (1896 - 1983) som i tusentals bilder fÄngade livet i bygden under nÄgra Ärtionden före 1900-
talets mitt. Svar pÄ frÄga
- Gunnar Liljedahl och jag var skolkamrater. För nÄgra Är sedan kom vi att prata om byarnas utveckling och han frÄgade mig om jag kunde förklara det vi varit med om. Hade han önskat en reklamskrift hade han garanterat inte vÀnt sig till mig, sÀger Maurits Nyström, vars bok nu kommer att ges till intresserade bybor och till
Likos samarbetspartners och kunder, bland annat i en engelsk översÀttning. - För oss blir boken en del av svaret pÄ frÄgan vi ofta fÄr, nÀmligen varför vi ligger dÀr vi gör, sÀger vd:n Daniel Ahlqvist. Men hur kommer det sig dÄ att utvecklingen
i Alvik-LÄngnÀs skiljer sig frÄn sÄ mÄnga andra byar i Norrbotten? - Det gÄr att förklara ganska lÄngt, men sjÀlvklart
inte fullt ut. En viktig sak Àr att det alltid funnits en tradition av entreprenörskap och nytÀnkande i Alvik,
exemplen Àr mÄnga. Det var bland annat Alviksbor som tog initiativ till Selets kraftverk, och tidigt byggde man om en lastbil för att transportera folk till och frÄn
lönearbetet i LuleĂ„, nĂ„got som förĂ€ndrade livet för mĂ„nga och möjliggjorde att man kunde bo kvar i byn. Ăverhuvudtaget ser man
genom historien att mÀnni-
skorna hÀr har varit tidigt ute och tagit tillvara de nya möjligheterna som samhÀllsförÀndringarna inne-
burit. En stor tolerans mÀnniskor emellan har sÀkert ocksÄ haft betydelse, liksom folkrörelse- och församlingsarbete.
SĂ„ jobbar vi med nyheter