"Vi ska skrämma skiten ur barnen"

Deckarförfattaren Åsa Larsson barnboksdebuterade i veckan.– Nu ska vi skrämma skiten ur dem, säger hon och skrattar förtjust.

Barnboksdebutant. Åsa Larsson med rötterna i Kiruna är välkänd för sina deckare om Rebecka Martinsson. Nu är hon aktuell som författare av en ny barn- och ungdomsbokserie.

Barnboksdebutant. Åsa Larsson med rötterna i Kiruna är välkänd för sina deckare om Rebecka Martinsson. Nu är hon aktuell som författare av en ny barn- och ungdomsbokserie.

Foto: Thron Ullberg

Kultur och Nöje2014-10-18 08:00

UNGDOMSLITTERATUR

Deckarförfattaren från Kiruna, numera boende i Mariefred, har tillfälligt lagt sin romanfigur Rebecka Martinsson åt sidan. Nu är det böcker för barn i mellanåldern – nio till tretton år – som gäller.

Nidstången och Grimmen heter de två första böckerna i Paxserien av författarna Åsa Larsson, Ingela Korsell och tecknaren Henrik Jonsson. Genren kallas "urban fantasy".

– Så du gillar den? Då har du en livs levande elvaåring inom dig, säger Åsa Larsson entusiastiskt i telefon.

Hon är själv mamma till en 13-årig kille och en 16-årig tjej, vilket har stor betydelse i sammanhanget.

– Jag hade inte kunnat skriva böckerna utan dem. Min son har haft det trögt med att komma igång med läsningen. Han hade aldrig börjat om han inte hade haft en riktig bokfascist till mamma, berättar hon.

Just läsmotståndet hos många barn har fått henne att inse behovet av tunna, jättespännande och roliga böcker för alla de som är för gamla för Lasse-Majas detektivbyrå och som kanske tycker att Harry Potter-böckerna är för tjocka.

Så vad tycker dina barn?

– De är jättepositiva. Till och med min dotter som egentligen har börjat läsa vuxenlitteratur tycker att de är supercoola. Trots att det är mamma som skrivit dem.

Inte bara hennes egna barn, utan också flera skolklasser hemma i Mariefred har ställt upp som referensgrupp och gett dem sin välsignelse.

De båda författarna är angelägna om att språk och handling ska kännas autentiska och nutida. De vill ta reda på hur det verkligen ser ut och låter bland barnen på skolgården idag. Romanfigurerna i Pax-serien svär ibland och den elaka killen ropar till och med "bög". Och så klart fipplar de med sina smarta telefoner och paddor i tid och otid.

– Min medförfattare Ingela Korsell, som doktorerar i ämnet barn och läsning, har stenkoll på sådant. Min styrka tror jag är dramaturgin.

Men fantasy-inslaget, hur var det att skriva?

– Vi har haft otroligt kul, Ingela och jag, när vi suttit och läst på om föremål i den svenska folktron – exempelvis grimmen – och resonerat om hur vi ska utveckla den till en grimmen 2.0. Vad krävs för att det ska bli riktigt läskigt för barn idag?

Hon skrattar förtjust.

– Jag gillar ju att skriva läskigt och skrämmas. Det är ett hantverk som jag verkligen kan.

När de skulle skriva det tredje barnboksmanuset, reagerade deras agent och tyckte att det var på gränsen. Då kände de att de hade lyckats och svarade att "Ja! Nu ska vi skrämma skiten ur dem!"

– Min första tanke är hela tiden att jag ska ha roligt när jag skriver böcker. Men ska jag vara lite allvarlig, så vill jag ju verkligen skrämma barnen in i böckernas värld.

Varför är det så viktigt att läsa?

– Av jättemånga skäl. Jag tror ens liv blir begränsat om man inte kan läsa längre sammanhängande texter. Det är bra för hjärnan. Det finns forskning på att du är mer kreativ när du läser än när du tittar på tv. Du klarar dig bättre i skolan, i samhället, växer som människa – och har roligt.

Är det inte risk att de fastnar i genren och sedan bara läser deckare resten av livet?

– Jag tror inte att det är ett problem att bara läsa deckare under en hel livstid. Problemet är alla de som inte läser alls.

Det började med att Åsa Larsson blev ombedd att skriva en barnföljetong i radio. Eftersom hon aldrig hade skrivit något för barn förut, frågade hon sin kontorsgranne, barnboksförfattaren Ingela Korsell, om hon ville göra det tillsammans med henne. De upptäckte genast hur roligt det var och snart hade de en hel barnboksserie på gång. Åsa Larsson beskriver det som något av en otrohetsaffär, där båda har lagt sina ordinarie arbetsuppgifter åt sidan, för att helt gå upp i det gemensamma projektet.

– Historien bergtog oss och plötsligt var vi fast. Vi ringer varandra på kvällarna och pratar om handlingen. Vi kan skicka SMS klockan fyra på natten – jag skojar inte. Nu har vi dragit in våra familjer i det också. Vi åker till och med på semester tillsammans.

Målet är nu att få ett stort antal barn i elvaårsåldern att läsa första delen i serien. Och sedan nästa del. Och nästa.

– När de har läst allihop kommer de att ha tagit sig igenom uppåt 2.000 sidor skönlitteratur. Sedan kan de inte längre säga att Harry Potter är för lång, säger hon triumferande.

Fotnot: Måndag den 27 oktober har man chansen att träffa Åsa Larsson och Ingela Korsell i Akademibokhandeln Luleå, där de hälsar på tillsammans med gänget som ritar serien Bleckmossen i Kamratposten.

Ur boken "Nidstången" av Åsa Larsson & Ingela Korsell

– Vad är det där, skrattar han. Har du halsband på dig? Är du bög, eller?

Viggo ser ner mot läderremmen han har runt halsen. I den sitter en korpvinge av svart metall. Vingen har spetsen neråt, så att den ser ut som ett V. Alrik har gett honom det. Alrik har själv ett nästan likadant, fast hans vingspets pekar uppåt så att den ser ut som ett A. Korpvingarna ska föra tur med sig har Alrik sagt.

När Viggo tittar ner på sitt smycke passar Simon på att knäppa honom på näsan.

Viggo smäller undan hans hand.

– Om jag var bög skulle jag sluta vara det så fort jag fick syn på dig, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!