Viktiga frågor

Samuel P. Huntington Civilisationernas kamp Översättning: Katarina Sjöwall Trodden Atlantis/Axess Historien tycks mycket ivrig att bekräfta vissa böcker, särskilt om de måste vänta på svensk översättning. Den känslan förföljer en under läsning av Samuel P Huntingtons sedan länge omdiskuterade Civilisationernas kamp. De tolv teckningarnas lilla krig som nyss utkämpats verkar vara en enkel illustration till Huntingtons teser. Efter kalla kriget skulle världens framtida konflikter bli kamp mellan civilisationer, inte mellan ideologier eller ekonomier. Underförstått, den västerländska och kristna världen mot den islamska. Men det sistnämnda är populariseringen. Huntington arbetar i den stora skalan och urskiljer hela nio världskulturer: den västerländska, den ortodoxa, den kinesiska, den japanska, den islamska, den afrikanska, den hinduiska, den buddhistiska och den latinamerikanska. Och nog finns här profetiska meningar: ?De mest för-ödande sammandrabbningarna i framtiden kommer troligen att uppstå genom ett växelspel mellan västerländsk arrogans, islamsk intolerans och kinesisk självsäkerhet.? Det verkligt intressanta i hans bok ligger nog på det där riktigt höga planet, att man ser den stora rörelsen över långa tider. Det västerländska övertaget i kraft av det organiserade våldet och den energiska ekonomin. Den långa kräftgången i asiatiska kulturer som nu går mot sitt slut, den lika långa låsningen i ofruktbara och auktoritära regimer i den latinamerikanska civilisationen. Och så vidare. Huntington har brukats som en västerländsk korsriddare men är egentligen en västerländsk kritiker. Våra anspråk på vår kulturs globala giltighet betecknar han som både felaktig, omoralisk och farlig. Som kritiker av liberal optimism och blåögdhet är han ömsom kulturkonservativ, ömsom vänster-radikal. Minst av allt korsriddare. Till det verkligt goda med den danska krisen hör att eftertanke och klokhet har fått kontakt med varandra från respektive sida. På samma sätt som idioterna har funnit varandra runt hatets budskap har motkrafterna upptäckt varandra. Vi har mycket gemensamt och att det blivit formulerat ända in i dagsnyheterna är krisens förtjänst. Samma insikt finns faktiskt i Huntingtons bok, och om han kände till svenska frikyrkor skulle han ha sagt att en klok kristen från Västerbottens bönhus har mycket gemensamt med en klok muslim i Beirut. Fromheten, den lyssnande toleransen, fredligheten. Kreationister och självmordsbombare lämnar vi för tillfället därhän. Huntingtons bok är fylld av konkreta exempel och den är lättläst. Han jämförs ofta med Oswald Spengler men har inte samma undergångsteoretiska dysterhet. Och uppenbarligen har han blivit illa hanterad i mediaversionen av sina teorier. Han önskade inte civilisationernas kamp, han iakttog och ställde frågan. Världen är en stor scen där USA står för kraftfull vandalism och missriktade ambitioner, Kina samlar kraft i den östliga fonden och Europa vrider händerna i liberal förtvivlan. Danmark spelar klottrarens roll, avskydd av alla, frustrerad och rädd saknar man alla vapen förutom förolämpningen. Det verkar som att Huntington sett dem alla, förutom den lilla klottraren som med några penndrag orsakade så stor kalabalik.

Viktiga frågor

"Till det verkligt goda med den danska krisen hör att eftertanke och klokhet har fått kontakt med varandra från respektive sida," skriver Norrbottens-Kurirens Jan-Olov Nyström i sin recension av Samuel P. Huntingtons Civilisationernas kamp.