En visade en läkare som kom promenerande. I bakgrunden ser man döda människor liggandes på marken med gula landstingsfiltar över sig. Läkaren går med nerböjd huvud och ser ledsen och förtvivlad ut. I den manipulerade bilden ser man i bakgrunden en kvinna med huvudduk som tillsynes obekymrat pratar i telefon. Den bilden spreds av rasister för att piska upp en islamofobisk stämning. Ganska snart kunde det avslöjas att bilden på kvinnan egentligen är tagen i London, under det liknande attentatet på Westminister Bridge, och inklippt i bilden från Stockholm. Kvinnan i fråga var i chocktillstånd.
Att manipulera bilder är inget nytt. Det har man gjort ända sen fotografins födelse. Totalitära stater använde gärna bildmanipulation för att befästa sin verklighet. En berömd bild, tagen av GP Goldstein, visar Lenin i en talarstol och nedanför står Trotskij och lyssnar. När Trotskij föll i onåd retuscherades han helt sonika bort från bilden. Ett annat exempel är en bild på Hitler med entourage. På den förfalskningen syns ett slags dimmigt mönster mitt i bilden. Där fanns ursprungligen Joseph Goebbels.
Innan den digitala fotografin var det inte helt enkelt att göra sådana ingrepp. Det var att klippa, klistra och skrapa på negativ och papperskopior på ett handfast sätt. Resultatet blev väl inte alltid så trovärdigt men det var svårt att spåra upp originalbilden.
Anledningarna till att man vill förändra bilder kan vara många. Inom reklamen är sanningshalten inte det viktiga. Där är det legio att retuschera ansikten och kroppar till oigenkännlighet eller att klippa in människor och prylar i miljöer som de alls inte är fotograferade i. Man kan också göra som IKEA och ta bort alla kvinnor på bilderna i katalogen som publicerades i Saudi Arabien. Ibland kan förändringarna i bilden vara av de harmlösa slaget. Det kan handla om att ta bort ett litet element som är störande för kompositionen men som inte alls förändrar bildens innehåll. I en journalistisk kontext är även en liten manipulationen otillåten.
Jakten på den fotografiska karriären kan även den leda till manipulationer som om de upptäcks blir en återvändsgränd. Ett bra exempel på detta är naturfotografen Terje Hellesö. Han tog genvägen via Photoshop och gjorde bildcollage som presenterades som autentiska fotografier. När avslöjandet kom blev fallet hårt.
Nu är det relativt enkelt att göra snygga manipulationer men desto lättare att via webben leta reda på originalet och avslöja förfalskningen. Ett enkelt sätt är att använda Googles bildsök. Ladda ner bilden du vill undersöka till din dator. Gå sen till images.google.com och klicka på kamerasymbolen och överför den bild du laddat ner. Då letas likande bilder upp på nätet och du kan förhoppningsvis se både originalbilden och den manipulerade. Det finns många andra sätt att kontrollera bildens äkthet på men framförallt, var inte så lättlurad. Bilden ljuger visst.