Ja, denna syn är nog en av de tydligaste och mest nostalgiska bilderna av jul som frusit fast i svenskarnas medvetande.
Helst ska den gnistrande julmorgonen endast lysas upp av facklorna, en ensam blinkande stjärna och den meterdjupa snöns reflektioner. Men fackel- och ljusskenet bedrar. På grund av klimatförändringar brukar inte längre snön komma förrän till våren och slädar används inte längre utom på hembygdsfestival och har ersatts av klimatvänliga bilar. Facklor är utbytta mot solcellslampor men klockan ringer ju i alla fall fortfarande. Eller ?
Nja, om det är någon som tror att det är en vänlig klockare som hänger i ett rep och drar så att klockan ringer så lever man i en naiv illusion för den siste riktige klockaren dog ut på 1960-talet. Sedan dess är det maskiner som sköter ringandet. Först genom ett hålkortssystem och sedan genom datorer. Kyrkvaktmästaren behöver bara trycka på en fjärrkontroll så sätter det igång. Men detta har skapat en del problem som blivit synliga först nu. Maskinerna som styrt klockringningen har fått kläppen att träffa klockväggen alldeles för hårt vilket gjort att en del gamla malmklockor spruckit.
Sture Carlsson som är kyrkklocksreparatör i Umeå menar att detta är skador som bara sprider sig och orsakas av att de gamla maskinerna inte har en känslighet för hur de ska slå. Det gamla klockaryrket utvecklade en hantverksskicklighet i hur man skulle hålla i repet, gunga igång klockan och få kläppen att bara mjukt röra vid klockväggen som resulterade i att hela klockan sjöng och dessutom inte skadade materialet.
– De gamla maskinerna får klockan att klämta hårt och ihåligt och därför håller man på att utveckla en ny typ av maskin som kan härma den anrika klockartonen i klockan. Maskinerna har fått klockorna att spricka i den grad att vissa församlingar har varit tvingade att ersätta dem med digitala samplingar av klockklang spelade genom en ljudanläggning, säger Sture Carlsson
I England ( var annars ?), Holland och Tjeckien har man till stora delar behållit den mänskliga ringaren och där har man utbildningar och kurser i hur man svingar ett klockrep. Klockringning var i det gamla samhället lika centralt och samlande som TV:n blev under det sena 1900-talet. Klockan ringde när Gudstjänsten började och slutade. Vid vigsel, dop och begravningar men också vid krig, brand eller annan fara. Utan klockringning fanns det ingen gemenskap.
I det gamla samhället var signaler för att markera in och utträde i olika världar och tider relativt ovanliga. Förutom kyrkklockan fanns skolklocka, väckarklocka, tågvissla, bilhorn, fabrikssirén och radions Dagens Eko. Under julen genljöd luften av många signaler på att detta var en alldeles speciell tid . Julen var förr en sällsynt korridor av väntan fram mot en portal av fröjd med presenter i trä och färgglad plast för att sedan överges och träda ut ur med nya ritualer av avsked och gemensam hopp om återseende. Alla dessa in och utgångar skulle markeras med klockringning som hördes över nejden och samlade alla i kollektiv följsamhet inför regelverket. Kyrklockans klämtande var en del av ett gigantiskt urverk som alla ingick i. Idag räknar vi i stort sett med att urverket är en naturlig och osynlig del av var och ens liv som bara då och då behöver verifieras av mobilen eller datorn. Informationsflödet löper nu snabbare än någonsin förr och kan uppdateras varannan minut eller sekund vilket gör att juleperiodens fyra veckors väntan in mot julafton både blivit ohanterlig och förvandlad till köpkalender. För shoppingverksamhet är fyra veckor idealt. För andlig reflexion irrelevant.
Finns det då ingen klockare kvar ? Ja jo det gamla ärevördiga yrket har omdefinierats till kantor så numer är det samma person som spelar orgel och sköter all musik i kyrkan. Martin Eriksson i Södertälje är en av dessa men han fortsätter delvis att kalla sig klockare, bara för att han spelar på klockorna som ett instrument. Det går till så att han spelar på ett tangentbord som är anslutet till en dator som sedan omvandlar tonerna till ryck i de rep som sköter de många klockorna.
– Jag kan spela alla möjliga melodier på klockorna genom det här keyboardet och söker ständigt efter förslag på nya. Det här är ett tidsenligt sätt att utföra klockringning så jag tycker titeln klockare fortfarande är relevant, säger Martin Eriksson.
Vid en fråga om han har katt hajar han till en aning. Nej det har han inte men även om han hade en skulle den nog inte vara mer kär än någon annan. Ingen vet varför man förr antog att klockarens katt skulle vara mer amorös än någon annan men idag måste även uttrycket, kär som en klockarkatt ,omdefinieras. Kär som en kantorskatt låter inte lika bra så det får nog bli som det varit eller låta uttrycket och yrkestiteln sakta glida in i glömska.