Inför att Clara Törnvall nyligen skulle till en intervju gick hon plötsligt vilse i kvarter dĂ€r hon varit otaliga gĂ„nger. Allt hon brukade kĂ€nna till blev frĂ€mmande â vĂ€rlden skevade och tycktes fĂ„ en ny skepnad. Det Ă€r en kĂ€nsla hon Ă€r van vid, ett slags hisnande och kreativ varseblivning som pĂ„minner om ett barns.
ââMen det skapar samtidigt osĂ€kerhet och rĂ€dsla, för vĂ€rlden ter sig farlig, frĂ€mmande och vĂ€ldigt oförutsĂ€gbar, sĂ€ger hon pĂ„ ett kafĂ© i Stockholm.
Clara Törnvall har haft Ängest i större delen av sitt liv, och har konstant försökt förstÄ varför. Hon har provat terapeuter, antidepressiv medicin, och har lÀst massor av böcker utan att kÀnna igen sig. Men allt fick sin förklaring nÀr hon vid 42 Ärs Älder fick diagnosen autism utan intellektuell funktionsnedsÀttning, det som förut kallades Aspergers syndrom.
Pojkarna norm
Listan i början av boken Àr lÄng: Clara Törnvall slÄr fast att hon inte kan tolka undertexter, att hon undviker ögonkontakt och upplever att andra inte förstÄr vad hon menar. Hon Àr ljud- och ljuskÀnslig, har svÄrt med praktiska rutiner som att stÀda och laga mat men Àr istÀllet sprÄkligt intelligent.
ââJag har alltid kĂ€nt att vissa saker Ă€r svĂ„ra men jag har inte förstĂ„tt att de har med varandra att göra, sĂ€ger hon och kallar diagnosen för en aha-upplevelse.
ââDen har verkligen rĂ€ddat livet pĂ„ mig. För att jag för första gĂ„ngen har fĂ„tt ett svar och Ă€ntligen förstĂ„r mig sjĂ€lv. Det Ă€r sĂ„dant som Ă€r grundlĂ€ggande för en mĂ€nniska.
Livet igenom har Clara Törnvall anpassat sig utifrĂ„n de sociala normerna â autismen syns inte utĂ„t. Men orsaken till den sena diagnosen beror ocksĂ„ pĂ„ att normen för en autist Ă€r en pojke. Specialintressen sĂ€gs vara ett utmĂ€rkande drag för autister, men i utredningarna har frĂ„gorna kretsat kring tĂ„g, teknik och bilar.
ââJag menar inte att flickor inte kan ha de intressena. Men om frĂ„gan stĂ€lls som âlĂ€gger du ofta mĂ€rke till registreringsmĂ€rken pĂ„ bilarâ kanske en flicka svarar nej, samtidigt som hon har en enorm samling av My Little Pony-hĂ€star.
Koppling till kreativitet
Med hjÀlp av forskare som Svenny Kopp förklarar Clara Törnvall att flickor med autism ofta Àr stillsamma och klarar skolarbetet bra. De uppfattas som blyga, reserverade, och verkar ha vÀnner fast de inte riktigt har det. De blir skickliga pÄ att imitera och iaktta, sÀger Clara Törnvall, som sjÀlv desperat försökte att passa in med tjejkompisarna i barndomen. Hon var en bokmal, och lÀrde sig social interaktion i böcker och filmer.
ââPojkar har inte drillats i det dĂ€r, om de har velat sitta ensamma pĂ„ rummet har det inte betraktats som nĂ„got udda utan dĂ„ har de fĂ„tt göra det, sĂ€ger hon.
Clara Törnvall visar ocksĂ„ den starka kopplingen mellan autism och kreativitet. I en Facebookgrupp för kvinnor och icke-binĂ€ra med autism kretsade folks specialintressen nĂ€stan uteslutande kring djur och kreativitet. Genom forskningen hittade Clara Törnvall ocksĂ„ historiska kvinnor som man tror skulle ha fĂ„tt diagnosen i dag, till exempel poeten Emily Dickinson, den litterĂ€ra flickan Alice i Underlandet och filosofen Simone Weil â dĂ€r Clara Törnvall tyckte att autismen till och med syntes i texterna.
ââJag kĂ€nde âdet stĂ„r ju hĂ€r, det kan inte rĂ„da nĂ„gon tvekanâ, sĂ€ger hon.
Okunskap och fördomar
Weils strÀnga syn pÄ moral och hennes upptagenhet vid mÀnniskans behov pÄ att fokusera var sÄdant som Clara Törnvall fastnade för. Hos Weil ser hon ocksÄ ett oförsonligt drag som Àr vanligt hos autistiska personer. Det kan uppfattas som arrogant, men Àr inte menat att vara det, understryker Clara Törnvall.
ââDet jag försöker göra med boken Ă€r ocksĂ„ att förklara att autistiska personer kanske inte begriper sig pĂ„ den neurotypiska vĂ€rlden men den neurotypiska vĂ€rlden begriper sig heller inte pĂ„ autister. Man kommunicerar olika sĂ„ det blir ofta missförstĂ„nd.
Fler kĂ€llor stödjer att kvinnorna hon lyfter fram kan ha varit autister. Men i intervjuer har vissa ifrĂ„gasatt att Clara Törnvall resonerar kring deras tĂ€nkbara autism. Det gör henne provocerad â fördomarna Ă€r mĂ„nga.
ââJag skulle vilja vĂ€nda pĂ„ frĂ„gan: Varför skulle det vara reducerande att sĂ€ga att det var en autistisk person?
Autism Àr en neurotyp, och alltsÄ ett annat sÀtt att fungera pÄ, enligt Clara Törnvall. Men i Sverige ser hon ett konsensustÀnk som ibland försvÄrar för den som sticker ut. Hon vill bÄde medvetandegöra och avdramatisera diagnosen.
ââEn minoritet fungerar pĂ„ ett annat sĂ€tt, det Ă€r inte mer Ă€n sĂ„.