Clara Törnvall: Autismdiagnosen rÀddade mitt liv

NĂ€r kulturjournalisten Clara Törnvall fick diagnosen autism vid 42 Ă„rs Ă„lder förstod hon sig sjĂ€lv för kanske första gĂ„ngen. I boken "Autisterna" ser hon med nya ögon pĂ„ kulturhistorien – och lyfter fram den hittills osynliggjorda autistiska kvinnan.

"Jag har aldrig kÀnt igen mig i andra förrÀn nu. Den gemenskapen Àr otroligt viktig för mig och för andra. Det Àr en befrielse att inte behöva förklara sig utan att mötas av andra som svarar 'sÄ Àr det för mig ocksÄ'. Det kan inte överskattas", sÀger journalisten och författaren Clara Törnvall.

"Jag har aldrig kÀnt igen mig i andra förrÀn nu. Den gemenskapen Àr otroligt viktig för mig och för andra. Det Àr en befrielse att inte behöva förklara sig utan att mötas av andra som svarar 'sÄ Àr det för mig ocksÄ'. Det kan inte överskattas", sÀger journalisten och författaren Clara Törnvall.

Foto: Claudio Bresciani / TT

Litteratur2021-10-12 08:18
Elin Swedenmark/TT

Inför att Clara Törnvall nyligen skulle till en intervju gick hon plötsligt vilse i kvarter dĂ€r hon varit otaliga gĂ„nger. Allt hon brukade kĂ€nna till blev frĂ€mmande – vĂ€rlden skevade och tycktes fĂ„ en ny skepnad. Det Ă€r en kĂ€nsla hon Ă€r van vid, ett slags hisnande och kreativ varseblivning som pĂ„minner om ett barns.

– Men det skapar samtidigt osĂ€kerhet och rĂ€dsla, för vĂ€rlden ter sig farlig, frĂ€mmande och vĂ€ldigt oförutsĂ€gbar, sĂ€ger hon pĂ„ ett kafĂ© i Stockholm.

Clara Törnvall har haft Ängest i större delen av sitt liv, och har konstant försökt förstÄ varför. Hon har provat terapeuter, antidepressiv medicin, och har lÀst massor av böcker utan att kÀnna igen sig. Men allt fick sin förklaring nÀr hon vid 42 Ärs Älder fick diagnosen autism utan intellektuell funktionsnedsÀttning, det som förut kallades Aspergers syndrom.

Pojkarna norm

Listan i början av boken Àr lÄng: Clara Törnvall slÄr fast att hon inte kan tolka undertexter, att hon undviker ögonkontakt och upplever att andra inte förstÄr vad hon menar. Hon Àr ljud- och ljuskÀnslig, har svÄrt med praktiska rutiner som att stÀda och laga mat men Àr istÀllet sprÄkligt intelligent.

– Jag har alltid kĂ€nt att vissa saker Ă€r svĂ„ra men jag har inte förstĂ„tt att de har med varandra att göra, sĂ€ger hon och kallar diagnosen för en aha-upplevelse.

– Den har verkligen rĂ€ddat livet pĂ„ mig. För att jag för första gĂ„ngen har fĂ„tt ett svar och Ă€ntligen förstĂ„r mig sjĂ€lv. Det Ă€r sĂ„dant som Ă€r grundlĂ€ggande för en mĂ€nniska.

Livet igenom har Clara Törnvall anpassat sig utifrĂ„n de sociala normerna – autismen syns inte utĂ„t. Men orsaken till den sena diagnosen beror ocksĂ„ pĂ„ att normen för en autist Ă€r en pojke. Specialintressen sĂ€gs vara ett utmĂ€rkande drag för autister, men i utredningarna har frĂ„gorna kretsat kring tĂ„g, teknik och bilar.

– Jag menar inte att flickor inte kan ha de intressena. Men om frĂ„gan stĂ€lls som ”lĂ€gger du ofta mĂ€rke till registreringsmĂ€rken pĂ„ bilar” kanske en flicka svarar nej, samtidigt som hon har en enorm samling av My Little Pony-hĂ€star.

Koppling till kreativitet

Med hjÀlp av forskare som Svenny Kopp förklarar Clara Törnvall att flickor med autism ofta Àr stillsamma och klarar skolarbetet bra. De uppfattas som blyga, reserverade, och verkar ha vÀnner fast de inte riktigt har det. De blir skickliga pÄ att imitera och iaktta, sÀger Clara Törnvall, som sjÀlv desperat försökte att passa in med tjejkompisarna i barndomen. Hon var en bokmal, och lÀrde sig social interaktion i böcker och filmer.

– Pojkar har inte drillats i det dĂ€r, om de har velat sitta ensamma pĂ„ rummet har det inte betraktats som nĂ„got udda utan dĂ„ har de fĂ„tt göra det, sĂ€ger hon.

Clara Törnvall visar ocksĂ„ den starka kopplingen mellan autism och kreativitet. I en Facebookgrupp för kvinnor och icke-binĂ€ra med autism kretsade folks specialintressen nĂ€stan uteslutande kring djur och kreativitet. Genom forskningen hittade Clara Törnvall ocksĂ„ historiska kvinnor som man tror skulle ha fĂ„tt diagnosen i dag, till exempel poeten Emily Dickinson, den litterĂ€ra flickan Alice i Underlandet och filosofen Simone Weil – dĂ€r Clara Törnvall tyckte att autismen till och med syntes i texterna.

– Jag kĂ€nde ”det stĂ„r ju hĂ€r, det kan inte rĂ„da nĂ„gon tvekan”, sĂ€ger hon.

Okunskap och fördomar

Weils strÀnga syn pÄ moral och hennes upptagenhet vid mÀnniskans behov pÄ att fokusera var sÄdant som Clara Törnvall fastnade för. Hos Weil ser hon ocksÄ ett oförsonligt drag som Àr vanligt hos autistiska personer. Det kan uppfattas som arrogant, men Àr inte menat att vara det, understryker Clara Törnvall.

– Det jag försöker göra med boken Ă€r ocksĂ„ att förklara att autistiska personer kanske inte begriper sig pĂ„ den neurotypiska vĂ€rlden men den neurotypiska vĂ€rlden begriper sig heller inte pĂ„ autister. Man kommunicerar olika sĂ„ det blir ofta missförstĂ„nd.

Fler kĂ€llor stödjer att kvinnorna hon lyfter fram kan ha varit autister. Men i intervjuer har vissa ifrĂ„gasatt att Clara Törnvall resonerar kring deras tĂ€nkbara autism. Det gör henne provocerad – fördomarna Ă€r mĂ„nga.

– Jag skulle vilja vĂ€nda pĂ„ frĂ„gan: Varför skulle det vara reducerande att sĂ€ga att det var en autistisk person?

Autism Àr en neurotyp, och alltsÄ ett annat sÀtt att fungera pÄ, enligt Clara Törnvall. Men i Sverige ser hon ett konsensustÀnk som ibland försvÄrar för den som sticker ut. Hon vill bÄde medvetandegöra och avdramatisera diagnosen.

– En minoritet fungerar pĂ„ ett annat sĂ€tt, det Ă€r inte mer Ă€n sĂ„.

Fakta: Clara Törnvall

Född: 1976

Bor: Enskede, Stockholm.

Familj: TvÄ barn, 8 och 12 Är gamla.

KarriĂ€r: Är kulturjournalist och producent pĂ„ Sveriges Radio P2. Hon har tidigare skrivit för bland annat Aftonbladet Kultur och har regisserat dokumentĂ€rfilmen "Konstsamlaren och katastrofen". "Autisterna" Ă€r hennes debutbok.

LĂ€ser nu: En biografi om Gunnel Vallquist, av Alva Dahl. ”SlĂ„ rot i förvandlingen”.

Lyssnar helst pÄ: "Jag lyssnar pÄ sÄ mycket klassisk, nyutkommen musik hela tiden nÀr vi gör program, sÄ ibland mÄste jag blÄsa ur huvudet med en schlager. Nu lyssnar jag pÄ Florence Price, amerikansk tonsÀttare, en svart kvinna. Den klassiska musikvÀrlden kan vara konservativ men den har vaknat nu, och ser att Àven kvinnor och icke-européer har skrivit klassisk musik".


Fakta: Clara Törnvall om...

... att samhÀllet blir mindre anpassat för autister:

Kraven pÄ att man ska vara flexibel har ökat, skolan har en annan sorts pedagogik, ljudnivÄn i offentliga miljöer har ökat och oförutsÀgbarheten ocksÄ. Man förvÀntas komma till jobbet och inte veta var man ska sitta. Individen förvÀntas klara av mÄnga fler saker pÄ egen hand. Det Àr förödande för mÀnniskor med autism. De rationella modellerna blir fler och fler nÀr samhÀllet automatiseras och nÀr man har en offentlig sektor med new public management. Vi Àr vÀldigt förtjusta i det i Sverige, att det ska finnas en manual. Men man mÄste förstÄ att alla mÀnniskor inte Àr likadana.

... Sveriges konsensuskultur:

Den ligger till grund för ett jÀmlikhetsarbete som har varit jÀttebra. Men dess baksida Àr att man tror att alla mÄste vara likadana för att fÄ vara med. Men likheter och lika rÀttigheter borde inte blandas ihop. Om man bekÀmpar rasism handlar det till exempel om att vi alla Àr likadana. Men autism handlar om att det finns en olikhet i hur man kommunicerar. Det Àr knivigare. Jag har varit mycket i Italien och det Àr sÄ mycket lÀttare för mig, folk sÀger vad de menar med mÄnga ord och det Àr inte sÄ farligt att bli arg och be om ursÀkt sedan. HÀr Àr det ganska ordfattigt och mycket man ska förstÄ mellan raderna.

... bandet mellan autism och kreativitet:

Jag tror det beror pÄ att man associerar lite annorlunda. MÄnga Àr under- och överkÀnsliga för sinnesintryck vilket gör att man förnimmer allt vÀldigt starkt och det blir vÀldigt pÄtrÀngande. Det tror jag Àr gemensamt för mÄnga kreativa personer. Man kanske söker ett sÀtt att uttrycka sig nÀr man har svÄrt för sociala situationer och sprÄk i möten med mÀnniskor. Man vill prata men hittar inte orden. DÄ behöver det fÄ utlopp nÄgon annanstans.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Stockholm
Litteratur