– Under min uppväxt såg framtidsperspektivet bra ut. Jag kan inte säga detsamma om mina barnbarns framtid, säger han.
Bo Renberg har alltid varit road av myter och sagor, arketypiska och tidlösa berättelser. I detta sammanhang har han använt dem för att spegla vår egen tid.
– Vi lever i en upplyst tid. Samhället utvecklas. Det var inte bättre förr, men de senaste två årtiondena har obehagliga tendenser kommit till ytan. För mig som är årsbarn med krigsslutet och merparten av mitt liv levt i en gynnsam tid, då det blev bättre och bättre är dagens utveckling bekymmersam. Bakslag i samhällsutveckling har alltid förekommit, men på något sätt var jag invaggad i tron att det skulle rulla på, bli bättre med ökad jämställdhet, jämlikhet och miljömedvetenhet. Idag ser vi att klyftorna ökar både vad gäller ekonomi och makt.
Han exemplifierar med hoppet som föddes när en färgad president fick makten över världens största demokrati och senare när den första kvinnliga presidentkandidaten Hillary Clinton kandiderade.
– Så kom det kolossala bakslaget när Donald Trump vann, samtidigt som det är ett uttryck för folkviljan. Det är så demokratin fungerar, samtidigt som jag menar att demokratin är i kris. Eller ta Burkinidebatten. Det är så tragiskt att man i vår upplysta tid ska lagstifta om vilka kläder en kvinna får ha på sig på badstranden.
Genom att använda kärnan i de grekiska, romerska och nordiska mytologierna, tillsammans med berättelser från de tre största världsreligionerna, har Bo Renberg i text och bild sökt belysa vår samtid. Idén fick han för något år sedan och de mönster han följer i boken har kommit till honom i olika sammanhang.
– Min personliga utgångspunkt är satirteckningen. Jag har skojat om samhällsföreteelser sedan gymnasietiden. I slutet på 1800-talet sattes satiriker i fängelse om de drev med kungen eller kyrkan. Därför känns det overkligt att man idag på 2000-talet kan riskera livet för att man använder sig av sina demokratiska rättigheter även i västerlandet. Det oroar mig.
Boken kan ses som hans eget bidrag till att skapa en diskussion om hur vi ska ta oss vidare, ett försök till självkritiskt tänkande.
– Mitt svar är humanism – oberoende av politiska övertygelse. Det handlar om människors lika värde och om förnuftet får styra är vi en bit väg. Jag är förvisso ganska drastisk och använder humorn och satiren som ingång för ett seriöst resonemang. Jag har utmanat gränserna som alla satiriker, men mycket är seriösa texter som förhoppningsvis väcker frågor om hur vi kan skapa en bättre värld.