Bok & Vandring
Det var i samband med att 29 företrädare för samebyar skrev en debattartikel i Aftonbladet om hur stora de stora skogsbolagens avverkningar gjorde det omöjligt att bedriva rennäring eftersom renarna saknade mat som hennes intresse för frågan vaknade.
– Jag och en fotograf gjorde en reportageresa till Muonio och Luokta Mávas sameby. Vi träffade både företrädare för naturturismen och rennäringen, pratade med forskare och skildrade de här konflikterna i ett reportage.
Hon upplevde det som en fördämning som brast.
– Det var jättemånga som hörde av sig från myndigheter, miljöorganisationer, forskningen och även privatpersoner gjorde det. Jag fick mängder med tips och källor och det var visselblåsare från myndigheter som ville berätta. Plötsligt satt jag med enormt mycket material och där började granskningen som ledde till 60 artiklar i DN och sedan blev en bok, där jag fördjupar granskningen.
Bokens utgångspunkt är att vi befinner oss i två parallella kriser på jorden – klimatkrisen och den biologiska mångfaldskrisen.
– Skogen har en viktig roll när det gäller båda de kriserna och just nu pågår strider om hur vi ska förvalta den skog vi har i Sverige idag på bästa sätt och jag har avslöjat att det finns täta band mellan skogsindustrin och skogsforskningen i Sverige, där forskare som har ekonomiska intressen i skogsindustrin förespråkar fortsatt kalhuggning och att vi ska använda skogen ännu mer till att byta ut fossila bränslen och material, medan andra forskare, som är inriktade på ekologi, menar att det inte är hållbart så som vi brukar skogen idag.
I nuläget når vi inte miljömålen som är kopplade till skogen, fastslår hon, och stödjer sig både på Naturvårdsverket och Skogsstyrelsens rapporter.
Enligt Naturvårdsverket kommer vi endast att nå, eller vara nära att nå, fyra av sexton miljökvalitetsmål fram till 2030, vilket medför att vi inte heller når det övergripande generationsmålet "att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta". Tre av de mål vi inte bedöms nå rör en levande skog, en storslagen fjällmiljö samt ett rikt växt- och djurliv.
"Miljömålet för Sveriges skogar kommer inte att nås med dagens åtgärder. Utvecklingen i miljön i skogen är dessutom negativ", skriver Skogsstyrelsen och föreslår bland annat ökad politisk styrning och en ny affärsmodell där det ska kunna vara ekonomiskt lönsamt att bevara och utveckla biologisk mångfald.
Men ämnet är något av minerad mark, erfar Lisa Röstlund.
– Att ifrågasätta de metoder som man brukar skogen på rör upp starka känslor. Det är metoder som man har skolats in i och "alltid" har använt.
Det blir allt hårdare tongångar mellan de som vill bevara mer skog och de som vill avverka mer. Samtidigt inskränker modernt skogsbruk möjligheterna till renskötsel när tillgången till marklaven försvinner.
– Det är en enorm omdaning av det svenska landskapet som har skett utan att det har varit en särskilt stor samhällsdebatt om det förrän nu.
Känner du att du har varit med och skakat om i debatten och gjort skillnad?
– Det är svårt att säga. Men det har ju varit väldigt starka diskussioner om skogsbruket de senaste två åren. Det är svårt att säga vad jag har bidragit med, men det är många som tar upp avslöjandena som jag har kommit med i diskussionerna. Det finns även ett intresse från skogsindustrin att ta del av det jag har kommit fram till i granskningen.
Vad har du fått för reaktioner för boken?
– Det har varit framförallt väldigt positiva reaktioner. Många hör av sig och uttrycker att de länge har önskat den här genomlysningen av svenskt skogsbruk och jag fick dessutom journalistpriset Guldspaden för boken. Men sedan är det så klart representanter från skogsindustrin som är kritiska och tycker att jag har vinklat för negativt.
Känner du hopp för framtiden vad gäller skogen?
– Det ser väldigt mörkt ut. Vi fortsätter att avverka i en snabb takt, även skogar som vi borde spara och är skyldiga att spara enligt EU:s art- och habitatdirektiv, för att klara målen med den biologiska mångfalden. Om vi fortsätter tänka att vi ska kunna leva på som vanligt och bara byta ut fossila bränslen mot andra bränslen, så ser det också mörkt ut.
Men det finns också ljusglimtar menar hon.
– Det är många fler idag än för bara några år sedan som är intresserade av hyggesfritt skogsbruk och det är många fler som är medvetna om problematiken.