– Att ta kontroll över Ukraina är nödvändigt för att återupprätta den ryska stormaktsstatusen, säger han.
Kalle Kniivilä är journalist på Sydsvenskan, författare, Rysslandskännare och har arbetat som pressråd på ambassaderna i Moskva och Kiev. Han har också varit Moskvakorrespondent för finska tidningen Kansan Uutiset och skrivit flera böcker om Ryssland. Nyligen besökte han Ukraina för att samla in material till sin nästa bok.
Första tiden av Putins snart 22 år vid makten grundade han sina framgångar på den ekonomiska tillväxten enligt Kalle Kniivilä.
– Man lärde sig att om man håller tyst och gör sitt jobb så får man det bättre för varje år. Därför stod man ut med allt det andra han gjorde.
1990-talet levde färskt kvar i minnet. Landets ekonomi hade varit körd i botten, inflationen skyhög och många gånger kunde inte ens lönerna betalas ut. Kalle Kniivliä träffade många ryska familjer och hörde hur de resonerade.
– De tänkte att med demokrati blir det kaos. Ingen ville ju tillbaka till hur det var på 1990-talet.
Genom att ta över och likrikta medierna, framförallt tv, kunde statsledningen använda dem till att sprida lögner och propaganda.
– Propagandan gick ut på att fienden fanns i utlandet, i väst. Var det några inom landet som ville kritisera statsledningen så var de betalda av utlandet och därmed också fiender.
Våld användes, men bara selektivt, till exempel vid demonstrationerna mot det omfattande valfusket när parlamentet valdes i början av 2010-talet. Endast ett litet antal demonstranter greps, men dessa fick långa fängelsestraff och det skedde på ett sätt så att alla övriga fick kännedom om det och kunde identifiera sig med dem, vilket fick en starkt avskräckande effekt.
När sedan den ekonomiska tillväxten sviktade var Putin tvungen att hitta på något annat för att upprätthålla sitt stöd.
– Nu gällde det att få folk att känna att Putin stod för stabiliteten i landet och att han försvarade Ryssland.
För att det skulle framstå som Putin försvarade Ryssland krävdes en fiende – väst.
– Det var något som folk kände igen. Det bottnade också i en känsla som många hade haft att det som hände på 1990-talet inte var ryssarnas eget fel, för de hade inte gjort något fel, och då måste det vara västs fel.
Väst utpekades som källan till allt ont som drabbat Ryssland efter Sovjetunionens fall, inklusive själva fallet.
Efter hand började Putin prata om att återupprätta det ryska imperiet.
– Det verkade som att både Putin och det ryska samhället drabbades av en enorm besvikelse när Ryssland förlorade sin betydelse i världspolitiken.
Natos och EU:s utbredning utmålades i ryska medier som någonting som var riktat mot Ryssland.
– Enligt Putins logik är det USA som står i kulisserna och styr när länder ansluter sig till Nato. Allt är riktat mot Ryssland och då måste Ryssland givetvis försvara sig.
Framtiden ser dyster och oviss ut enligt Kalle Kniivilä.
– Efter att Putin formellt annekterade delar av Ukraina finns det ingen väg till reträtt.
Från publiken kom frågan upp om hur det skulle bli om Putin lämnade makten.
– Jag tror inte det skulle leda till demokrati, men åtminstone skulle det då finnas en chans till kursändring. Och någon gång kommer han ju försvinna.