Svenskar i krig – många fler än vi har trott

Svenskar i strid de senaste hundra åren kan tyckas som ett smalt ämne i landet som klarat sig undan två världskrig. Författaren och militärhistorikern Lars Gyllenhaal från Rosvik har i sina sina böcker visat motsatsen.

Gäst. Lars Gyllenhaal gästade tisdagens Kontext i ett samtal kring boken "Svenskar i krig 1945-2015".

Gäst. Lars Gyllenhaal gästade tisdagens Kontext i ett samtal kring boken "Svenskar i krig 1945-2015".

Foto: Fredrik Samuelson

LITTERATUR2016-01-26 21:39

I boken Svenskar i krig 1914–1945 berättar han och medförfattaren Lennart Westberg om de 23 000 svenskar som deltagit i krig under nämnda tidsperiod. I uppföljaren Svenskar i krig 1945–2015 från ifjol visar de att ytterligare minst 2 000 svenskar har varit ute i världen och krigat i olika förband för andra länder efter andra världskriget och fram till i dag. Det är långt fler än vad som varit allmänt känt.

Minskningen jämfört med den tidigare skildrade tidsperioden, tror han till största del beror på möjligheten att göra FN-tjänst utomlands.

Ämnet för den nyutgivna boken är dessutom högaktuellt i dag då cirka 300 svenska medborgare har gett sig ut för att strida för IS och andra islamistförband. Samtidigt, vilket var mer okänt, har ett 50-tal svenskar gett sig iväg för att kriga med kurderna mot IS. Det fanns också drygt tio svenskar på ukrainsk sida i det rysk-ukrainska kriget.

I vissa andra länder är det förbjudet att gå med i något annat förband än det egna landets. Så är det inte i Sverige.

– Även om det kanske hade varit enklast om vi också hade haft den regeln, säger Lars Gyllenhaal.

Direkt efter andra världskriget var det flera svenskar som ville stötta Israel – även militärt.

– De flesta var svenska judar, men det fanns även andra.

På en gruppbild i boken figurerar Sigvard Marjasin, senare ordförande i Kommunalarbetareförbundet.

Mer okänt är kanske ett 50-tal svenskars deltagande i strider i Afrika, däribland i Etiopien och Biafra kort efter andra världskriget, där en man vid namn Carl Gustaf von Rosen spelade en huvudroll, då han bland annat var med och byggde upp det etiopiska flygvapnet.

Många svenskar var beredda att åka till Vietnamn och strida mot USA, men fick nej med motiveringen att det var bättre att de stannade kvar och jobbade opinionsbildande.

Efter Vietnamkriget däremot kom Vietnam i konflikt med Kina och 200 svenskar, företrädesvis KPML(r)-medlemmar skrev på för att åka dit. Men det blodiga kriget tog slut innan de hann lämna Sverige.

Ett litet antal svenskar stred däremot på USA:s sida mot Nordvietnam.

– Några ideologiska skäl till det har vi inte kunnat hitta, de ville bara uppleva ett krig.

Varför svenskar annars deltar i krig kan ha olika orsaker.

– En del söker nog adrenalinkickar. Andra har släktingar i området som har blivit mördade på ett brutalt sätt. I dag har också religiösa motiv kommit in i bilden när det handlar om jihadister.

Kontext författarscen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!