En stads ljudpersonlighet skapas av en mängd faktorer, inte minst antalet stora trafikleder, naturens beskaffenhet i och runt staden, reflekterande eller dämpande ytor som berg, sjö, skog, slätt. Detsamma gäller för byggnadstäthet samt höjd och material. Därtill kommer bland annat folkmängd, skosulematerial, samtalsklimat, biltrafikhastighet, fågelarter och kyrkoklockringning.
Och årstider.
Luleå är beläget vid havet vid sidan om E4:an och längs med Lule Älvs utflöde. Centrum formar sig runt en liten kulle och huvuddelen av bebyggelsen består av tre eller fyravåningshus. Europavägens trafik placerar sig så långt bort från staden att den bara kan anas som ett sus, men leden som forslar trafiken in mot staden är så bred och trafikerad att den brusar relativt ihållande och starkt. Det ljud som kommunens bullerexpert Jonas Domeij dock nämner som det mest i öronfallande är flygtrafikens återkommande dån. Han berättar att man försöker begränsa detta genom luftkorridorer, det vill säga tidpunkter och infartsrutter inom vilka flygtrafiken ska vara begränsad.
Vårt första ljudvittne i staden är Luleå-bon Björn Sjöö. I hans analys av sommarstaden en eftermiddag i juni blandas båtmotorer med en kylig kuling:
– Nordanvinden viner, ett lätt regn vispar mot trottoaren, ett malmtåg bromsar skrikande, vant och stag på segelbåtarna i hamnen klingar mot aluminiummasterna, upprörda bröl hörs från grabbarna i parken när missförstånd uppstår, detta plus trafikljud och en och annan utombordsmotor och ambulans/polissiren är väl vad en vardagseftermiddag i Luleå ger ifrån sig.
När man bestämmer sig att för en stund verkligen lyssna på platsen där man befinner sig, är det som att gå in i en värld man visste fanns där hela tiden men som man sällan ägnar uppmärksamhet åt. I vilken svensk medelstor stad som helst blir det en upptäcktsresa att sätta sig till ro och bara lyssna. Hörseln registrerar ljuden och talar för det mesta om för oss att allt är normalt. Undantagsvis noterar vi ljud som ställer sig i vägen och då ofta för att de irriterar oss. Mycket av sådant vi ser beledsagas av ett ljud, exempelvis kvittret från fågeln som sitter på grenen längre bort, eller surret från getingen just nedkrupen i saftglaset. Lägg därtill bekanta bakgrundsljuden som vind, bilbrus och sorl av människoröster.
Vilka ljud låter starkt i Luleå ? Trafiken förstås, som i alla städer, men inte de frekventa stadsbussarna utan lite äldre lastbilar och en och annan motorcykel. Tyngre lastbilar bullrar också nedanför vår hörselhorisont, producerar vibrationer som känns mer än hörs. Fåglarna bildar en konstant ljudkuliss runt bebyggelsen men till skillnad från många tätorter i södra Sverige upplever Jonas Domeij inte fågelljuden som ett problem och egentligen inte heller musik från uterestauranger eftersom han menar att detta är sådant som tillhör ”en levande stad”. Jämför man med städer i södra Sverige, exempelvis Växjö, är det kråkfåglarna som låter starkast av alla ljud och i städer som Linköping, Västerås och Lund utkämpas ett veritabelt krig mot dessa hopar av fågelligister.
Råkor, kajor, skator och kråkor flockas kring svenska städer i allmänhet och runt parker och kyrkor i synnerhet. Och de väsnas! Starkt och ihållande! Dessa fåglar är dessutom så kallade stannarter så de låter lika mycket året runt.
I Luleå däremot tycks inte fåglarna störa, kommunkontoret får sällan in klagomål. Trafikbullret däremot är desto värre och staden försöker hitta medel för att dämpa det. Häckar och trädridåer planteras, plank byggs.
Kriget mot fågelljud kan bli vanligare förekommande i framtiden. Klimatforskare menar att klimatförändringar förskjuter utbredning och ankomst så att fler arter sprider sig allt tidigare på året, framför allt norrut. De första flyttfåglarna kommer till Sverige tidigt i mars. Ornitologen Peter Winding förklarar:
– Art efter art av flyttfåglar anländer från mars till april och börjar genast förbereda sig för att skapa revir, hitta en partner, bygga ett bo och få ungar. Under den här perioden låter de som mest och merparten av alla läten är så kallade revirmarkerande, det vill säga de ropar ut att här regerar jag och alla andra är inkräktare. Från och med att arterna kommer till Sverige breder de snabbt ut sig över landytan men eftersom de är beroende av vissa livsbetingelser så avgränsas deras boendeyta av väder, berg, hav, skog, temperatur. Det gör att vissa lever bara där det finns skog andra där det finns berg, hav och så vidare. Sammantaget är mitten av Svealand det område där flest arter häckar eftersom naturen är som mest mångfacetterad. I Skåne är det österut fler arter än västerut, säger Peder Winding.
När sommaren hunnit lite längre kommer luften också att fyllas av surret från myggor, flugor, getingar, bin och humlor och dessa utgör föda för alla fåglarna.
Vårt andra ljudvittne är Karin Sundbaum, som bor i centrala Luleå. Hon gillar sommaren därför att vinterns i snö inbäddade tystnad bryts i många och tydliga ljud. Sedan lång tid tillbaka är hon helt blind och får ofta förlita sig på hörseln.
– Jag promenerar gärna utmed Lule älvs sista bit mot havet till Hermelinsparken eller Gültzauudden där jag sätter mig på en bänk och lyssnar på vågskvalp, badande människor och fåglar. På våren hör jag hur isen börjar ruttna precis som jag kan höra att bilarna bytt till sommardäck. Jag kan också urskilja om det är grus eller asfalt på gångstråket. Cykeldäck på grus hörs bra på avstånd, men på asfalt svischar cykeln plötsligt bara förbi, säger Karin Sundbaum som förknippar spinnande katt och humlesurr med de allra härligaste sommarljuden.
Alla ljud förändras sommartid på grund av temperaturförändringar, väta och mängden växtlighet samt i viss grad av att förändrade aktiviteter under semestertid alstrar andra ljud. Ljud färdas fortare genom luften när det är varmt. I runda tal höjs ljudhastigheten en varm sommardag med tre meter per sekund. Om det är fukt eller regn i luften ökar hastigheten ytterligare eftersom ljud förmedlas bättre i vatten än i luft. Å andra sidan dämpas ljud av växtlighet som gräs och löv vilket gör ljuden mjukare. Förutom detta ”spelar” vinden i all växtlighet vilket gör att lövsus och ängsbrus låter på ett annat sätt än rasslet i döda löv och kala grenar under vintertid.
Det akustiska klimatet förändras också av människors aktiviteter. Yrkestrafik avtar och ersätts till viss del av semesterfordon. Folk tillbringar mer tid vid hav och sjöar där man också gör andra saker än i och kring arbetstid. De numera återkommande nöjesevenemangen om somrarna förändrar också ljuden radikalt eftersom det innebär att tusentals människor njuter underhållning via ljudanläggningar. Ljudvågor från flera tusen människor som är samlade på samma plats kan höras flera kilometer vid rätt väderlek.
Mot slutet av sommaren då hösten är i antågande genomgår den akustiska miljön åter en förändring. Folk återgår till arbeten, fåglar är färdiga med ungar och bon och är därför tystare, vindarna vänder och husvagnarna lämnas för vinterförvaring.