Man går inte inte i första hand på ett gig med Jerry Williams för att drabbas av överraskningar och haktappande aha-upplevelser. Man går i stället på ett gig med Jerry Williams för att man vet vad man ska få, för entrébiljetten. För att man vet att den här snubben från Solna levererar. Och för att det är väldigt kul. Alias Erik Fernström har varit med i matchen sedan minst 1962 och klockar alltså in 45 år av ROCK AND ROLL!, bensparkar, ena handen bakom det andra örat och ännu mera ROCK AND ROLL!! <BR>Det som har förändrats är att kalufsen som tidigare innehöll en försvarlig mängd av brylcreme nu har blivit gråsprängd och att skorna inte längre är av myggjagarmodell. Annars - inte nämnvärt mycket. Och det är ju bra det. Själv har jag sett Jerry Williams säkert tiotusen gånger genom åren (inte det? men i alla fall VÄLDIGT många gånger!) och det har aldrig känts som så speciellt stelopererat. Alltid kul, i stället. Som redan sagts: man vet vad man får. Fan: karl?n är ju ett svenskt nationalmonument av den rörligare sorten. Med en hitkavalkad som man lätt kan tapetsera om en femrummare med. <BR>Förra gången Jerry var på Lulekalaset var det mellan 15.000 och 18.000 som ställde sig framför den scen han då spelade på och jivade med. Den här gången var det kanske drygt 10.000; ingen dålig publiksiffra det heller. Och visst: gubben kan än och bevisar att det är kul att vara ålderspensionär. Med högerbenet ständigt i skakande rörelse och ibland kanande över scenen i en fullt övertygande Chuck Berry-duck walk, samt virvlande loss med mickstativet också, så gav Jerry och det utmärkta kompbandet Rebel De La Questa publiken precis vad de ville ha (gitarristen Janne Oldaeus är för övrigt en av Sveriges vassaste!). Crusin? On A Saturday Night, Did I Tell Ya, It Started With A Love Affair, Billie Jean and Charlie Brown and Suzie Q = samtliga svängde galant som tusan. <BR>Och flotta covers som Linda Lou och - inte minst! - Roy Head?s Treat Her Right, gjorde att det var fullt adekvat det som en tjej vid namn Christina som stod till höger om mig önskade sig: - Hoppas att Jerry lever för alltid! När jag lämnade södra hamnen gick han in i I Can Jive, efter att nyss ha lämnat Keep On. Behöver det sägas en gång till så gör jag väl det då: ROCK?N?ROLL!<BR>Betyg: 5 kurirhästar