Nilsén: Kriminellt bra om ryska maffian

För att vara en film regisserad av David Cronenberg; som tidigare har svarat för mångtydigt komplexa filmer som Videodrome, Flugan, Dubbelgångare och till och med klarat av att göra en fungerande filmversion av William S. Burroughs grumligt krävande och droghallucinatoriska roman The Naked Lunch, så är ju detta en närmast banalt okomplicerad film. Liksom i sin närmast föregående film, A History of Violence, använder sig Cronenberg av Viggo Mortensen i huvudrollen. Och denne har återigen visat sig starkt värdig förtroendet från världens kanske allra mest provokative och originelle regissör - han har aldrig varit bättre än vad han är här. Excellent och helt enkelt skrämmande bra. Eastern Promises (en titel som kan slarvöversättas med "Löften från östern") utspelar sig i London och fokuserar smidigt på en grupp ryska emigranter där. En bara 14-årig flicka dör när hon ska föda sitt barn på ett sjukhus där barnmorskan Anna (en förkrossande bra Naomi Watts), av rysk härkomst, jobbar. Anna räddar flickans dagbok och ber sin farbror, den förre KGB-agenten Stepan (den polske regissören Jerzy Skolimowski i en njutningsfullt slug roll), om hjälp med att översätta den. Via ett visitkort leds hon till rysk-sibiriska restaurang där den farfaderlige Semyon (den alltid lika utomordentlige tyske skådespelaren Armin Mueller-Stahl) rör om i borsjt-grytorna samt klappar barnbarnen på deras huvuden. Detta är emellertid enbart en fasad - Semyon är överhuvud för den exil-ryska maffiaverksamheten i London och en tvättäkta psykopat. Sonen Kirill (den franske skådespelaren Vincent Cassel) har ärvt faderns samtliga psykopatiska drag och chauffören Nikolaj (Viggo Mortensen) är den kyligt observante och distanserade iakttagaren. Härmed är det upplagt för en våldsam konfrontationshistoria. Men även för en sorts julsaga (berättelsen utspelar sig vid jultid), komplett med mirakel och allt. Eastern Promises är ett mordiskt och grafiskt våldsamt familjedrama. Ett slagsmål på ett badhus, mellan en naken Nikolaj och två knivförsedda tjetjener, tillhör nog et våldsammaste som har setts på bio. Men Cronenberg frossar inte i våldet. Han visar det bara för vad det är - groteskt kväljande, obehagligt, mycket våldsamt. Ävn för övrigt är Eastern Promises bitvis en påtagligt obehaglig film. Men också en frapperande atmosfär-laddad och oupphörligen fascinerande film, med n mycket stark doft av det London som inte de ordinära turisterna precis frekventerar. Viggo Mortensen är orubblig som chauffören Nikolaj, med större delen av kroppen täckt av de speciella fängelsetatueringar som medlemmar i ryska maffian är utrustade med och som de kan identifieras via. -Jag dog när jag var 15, säger han vid ett tillälle lakoniskt. -Sedan dess har jag bara vistats i zonen. Jag är bara en chaufför. Men i verkligheten är han förstås något helt annat. Eastern Promises är en mycket respektingivande inblick i den slutna värld som är den kriminella exil-ryska befolkningens. Ungefär som i The Sopranos, men med ännu flera komplexa drag att ta hänsyn till. Som ett filmiskt aktstycke är den imponerande. Och det är roligt att få rekommendera ännu en film från den aktuella repertoaren i Luleå; även om den lite olyckligtvis enbart visas 21.30 varje kväll. Som sagt: ödsligt, atmosfäriskt, genomgripande starkt. Och med Viggo Mortensen i täten för en komplett begåvad skådespelarbesättning.

Nilsén: Kriminellt bra om ryska maffian

En ödslig och tungt imponerande film, tycker Norrbottens-Kurirens recensent Rolf Nilsén om ryska maffiafilmen Eastern Promises.