Arbetet med Mattias Alkbergs kommande album blev inte som han hade tänkt, precis som så mycket annat det senaste året. Den bokade studion skulle leda till ett tjugotal repdagar med bandet och låtar födda ur jammande, men slutade i tre rep och en tidspressad sångare.
– Av praktiska skäl var jag tvungen att göra texterna snabbt till alla låtar och då blev de ganska lika. Innan de var färdiga märkte jag att de påminde om varandra, mycket om upprättelse och hämnd. Det var nog för att alla texter hade en kvinnlig avsändare, som en reaktion på en patriarkal värld, berättar Alkberg.
Med berättelserna på papper finslipade han texterna för att genomgående använda liknande ord och använda sig av kvinnliga namn som anspelar på karaktärer och historiska figurer.
På skärtorsdag kommer Mattias Alkbergs album flygande på en kvast. Titeln "Häxor" var bestämd sedan länge och inspirerad av skräckfilmen "The VVitch", där (spoiler alert) en ung flicka ansluter sig till häxerisamfundet, hittade Mattias Alkberg albumets riktning i öppningslåten "All skräck väck".
– Jag kollade några texter med en jag känner, som har hängt en del i häxkretsar, att den var okej så att jag inte approprierar någon religion och om det var okej att ha det kvinnliga perspektivet som man. Det kan vara lite känsligt. Hon sa kör, de var bra tyckte hon.
Det är genomgående påhittade karaktärer i alla texter, han har inte tagit någon annans historia – han "är ingen livstjuv", och insåg att det hade var en intressant ingång att se världen genom häxornas lägereld och folktro.
Var det en utmaning att skriva ur ett kvinnligt perspektiv?
– Nej, det var det inte. Jag tycker jag har rätt, och en skyldighet, att försöka känna in och försöka förstå andra, och att ifrågasätta privilegier. Som alla andra människor. Dessutom är jag uppvuxen med nästan bara kvinnor. Morsan var i med Grupp 8 när jag var liten, det var inte alls konstigt.
– Jag tycker att det är svårare att klara av all den här världens störda manlighet, att fatta vilket sportlag man ska heja på och varför det är så intressant. Varför man ska tävla om saker och att allt ska vara ett projekt – som det är för alla män. Det tycker jag är mycket konstigare, det är enklare för mig att ta hand om barnen och kliva upp med bebisar på nätterna och sjunga för dem.