Kompisarna från Gällivare är inte helt nöjda, på toppen av karriären har de fortfarande saker att grubbla över innan det är dags att svara på frågor om framgångsåret.
– Jag hoppas man förstår det bättre efteråt. Det är en stor grej som händer men ens huvud är inne i smågrejer, som att den där snöslungan är så känslig när man startar den. Man måste starta i choken och liksom dra tillbaka den, det är så finkänsligt att få den att gå och tight med tid. Det är sådant som tar upp ens hjärnverksamhet, suckar DJ Mårdhund.
I början av året presenterade sig Hooja för den breda publiken med en låt på Spotifys virala topp 10-lista. Det var "helt sjuk".
Ett halvår senare var "Donkey kong" spelad 1,8 miljoner gånger. Det var "riktigt jävla stört".
Efter två utsålda konserter i Malmbergets sporthall, en miljon lyssnare i månaden och en hysterisk sommar bakom sig börjar superlativen ta slut för Hooja.
– Inte vet jag, det är ärtsoppa på torsdagar ändå (skratt), säger han.
På frågan om hur tillvaron förändrats för ett av landets hetaste radarpar är svaret först nedtonat.
– I mångt och mycket gör vi samma saker när vi kommer hem, man måste åka på tippen och rensa garaget. Man måste vara i skogen för att man har saker att göra där. Sedan är man borta på helgerna och då är det full gas, vi har snackat om att det ibland är det lite läskiga kontraster, säger "Mårdis".
Hooja:
– Ibland när vi har varit i Stockholm har vi sagt åt varandra att det ska bli skönt att åka hem och hugga lite ved så att man hittar sig själv igen. Det är lätt att tappa bort sig där borta i myrstacken, bland listor och gästlistor.
Men att livet är detsamma stämmer inte, i början av hösten fick duon tjänstledigt från sina "civila jobb" och kan jobba heltid med musiken fram till början av januari. Till att börja med.
– Då var det bara att testa vingarna. När det är de här dubbelspelningarna och man har kört bil långt så att man kommer hem sent en söndag – även om det har varit kul och det är ett lätt jobb i sig – är man ganska trött. Man har pumpat ur sig hela helgen. Jag vette fan om man hade skrattat ihjäl sig när man skulle upp klockan 7 efter den här helgen, säger DJ Mårdhund.
Då har väl tillvaron förändrats?
– Jo men vi har ju i bakhuvudet att vi ska tillbaka till jobbet, det är inte en fråga om utan en fråga om när. Är man inställd på det blir det nog inte en sådan panik sen.
Hur länge kan hajpen hålla i sig?
– Allt handlar om vad som händer efter hajpen, var stabiliseras det här. Det är frågan. Mycket ligger nog i våra händer, om vi kan förnya oss. Men vi tänker inte så mycket heller, vi funderar inte över hur vi ska förlänga hajpen. Vi kör på och försöker göra nya saker, säger Mårdis.
– Svårast var nog innan vi släppte "Mer & mer", då kände vi att vi behövde släppa någonting som vägde upp allt det här. Det var skönt när vi släppt den och det blev ännu mer spridning, då kände man: Yes, nu är det gjort, säger Hooja.
Under spelningarna i Malmberget framförde duon låten "Radion dånar" för första gången och de berättar att det både finns låtar och andra planer att luta sig mot ett tag framöver. Dessutom kommer en dokumentär om fenomenet Hooja att visas på SVT inom en inte alltför avlägsen framtid.
– De (filmteamet) har varit hack i häl sedan i torsdags, det har varit långa dagar. Vi har nog inte förstått det stora bilden kring den där dokumentären, det ska bli sjukt kul att få se den, säger "Mårdis".
Hedrande?
– Verkligen. Det är en grej som finns kvar. När vi är lastgamla kanske vi sitter och ser på den där på repeat.
Finns det något som är besvärande med framgången?
Mårdis: – Det är inte helt praktiskt att vara inkognito alla gånger. Till och från spelningar, det kan stå fullt med folk vid en dörr man ska gå ut från, säger DJ Mårdhund.
Hur gör ni?
– Ibland har vi åkt från ställen "in character" för att det sitter folk i bilar som börjar köra efter.
Hooja: – Oftast byter vi om och försöker smälta in.
Mårdis: – Och vara snabba när vi väl går, det är bara raka spåret. Men ibland kan det vara lite obekvämt.
Tänker ni avslöja era ansikten?
Hooja: – Vi har sagt att vi helt enkelt inte vill avslöja oss, om det sedan är folk som vet om det så är det väl så.
Mårdis: – Vi har inte gått över stock och sten för att begrava några hemligheter. Vi känner inte att vi behöver den där rampljuseffekten privat i livet, vi behöver inte hävdelsen och det är fint att många respekterar det.
Har ni blivit mer övertygade om att vara anonyma?
Hooja: – Jo, det är både för och nackdelar. Det är skönt att kunna gå privat på stan i Luleå och veta att ingen vet vem man är.
Trots att deras låtar spelas miljontals gånger varje månad är det i liveuppträdanden som pengarna ligger. När turnéerna förlängs gång på gång och försäljningen av deras tröjor bara ökar behöver nog inga fans oroa sig för Hoojas ekonomi under deras tjänstledighet.
– Med handen på hjärtat, inte är vi tokrika. Nog har vi sopat in pengar, men vi har tryckt tillbaka ganska mycket. Vi har beställt en grej till vintern som gick på 70 bananer, snöslungan är inte gratis, DJ-bordet ... det är mycket sådana grejer. Jag ska vara ärlig och säga att det inte har förändrats så att vi ständigt har en massa pengar. Det spelar ingen roll heller, det är tiden som är värdefull. Om pengarna räcker till boende och mat samtidigt som man har tiden att sitta och göra musik på dagarna – det är vad som är värdefullt, säger DJ Mårdhund.