Främlingsfientlighet – ett ord som ständigt är uppe i samhällsdebatten just nu – känns oerhört långt borta i Korpilombolo en dag under Nattfestivalen. Här har skolbarnen redan kommit i kontakt med de mest ovanliga kulturer under de tio år som den två veckor långa festivalen arrangerats – alltifrån eskimåer och mongoliska strupsångare till ryska clowner och nordafrikanska tuareger.
– De är inte rädda för någon längre. De tar kontakt och pratar med alla, säger Linnéa Nylund i arrangörsstaben.
Historien om den colombianska författaren León de Greiff, har berättats ett otal gånger vid det här laget. Han skapade figuren Gaspar av natten för vilken Korpilombolo blev symbolen för den "absoluta tillflyktsorten". Litteraturvetaren Julian Vasquez, boende i Sverige, men bördig från Colombia, bestämde sig för att ordna ett symposium i Korpilombolo med namnet Natten år 2004.
– I slutet höll kommunalrådet ett avskedstal där han sa att han var ledsen att vi skulle lämna dem och undrade vad som skulle hända i framtiden, berättar Julian Vasques.
Det var då han kom med förslaget till en festival på tema "natten" som skulle innehålla alla olika konstformer. Det visade vara ett tema med outsinliga möjligheter.
– Natten är den tid då vi möter vårt sanna jag och våra drömmar. Då är vi inte inrutade i dagens krassa realistiska struktur. Därför blir det så magiskt, säger författaren och journalisten Ann-Katrin Tideström som varit en trogen besökare under alla år.
Tidigare festivaler har hon varit tvungen att återvända hem till Luleå efter några dagar och varje gång har det känts som att hjärtat ska brista, berättar hon.
– Ifjol skrev jag in i 2014 års almanacka: "Stanna 14 dagar!!!!!" Så det gör jag i år. Och jag känner att festivalen växer för varje dag.
Efteråt brukar folk fråga henne om det var "nå´ folk där".
– Det är det ju ofta, men jag har insett att det är de små seminarierna, med bara fem, tio personer som kan bli de mest betydelsefulla. Tiden för möten och samtal.
Arrangörerna av den tionde Nattfestivalen – med 80 punkter i programmet – känner ingen tendens till avmattning. Vid en presskonferens första året fick de frågan om hur länge skulle hålla på.
– Då svarade Julian att det finns material för åtminstone 70 år – jag minns det så väldigt väl. Nu har det gått tio år och vi inser att det räcker till ännu mer än 70 år, säger Linnéa Nylund.