Med sitt engagemang som general för Musikens makt har Elisabeth Rosenbrand stått högst upp på barrikaderna och vrålat för att rädda livet på sitt hjärtebarn. 2017 var året när Luleåbon tog större plats än någonsin och kan se tillbaka på månader då hon genomförde en minnesvärd upplaga av festivalen, säkrade dess framtid och dessutom medverkade i uppstarten av Statement i Göteborg.
Turerna kring Musikens makt har varit många senaste åren och för att inte peta i gamla sår hoppar vi i tiden och konstaterar att festivalen blir av även nästa år.
Rosenbrand erkänner att det varit "tungt och segt".
– Året har präglats av någon sorts limbo. Om jag inte gör Musikens makt, vad gör jag då? Det finns inte så mycket annat för mig här, säger hon.
– Jag vill ju gärna bo kvar och har två tonårsbarn som inte är helt enkla att slita upp. Jag kämpar på. Det känns som att det finns någon sorts hopp, därför orkar jag ett år till. Sedan får vi se.
Tror du att det blir sista Musikens makt?
– Nej, det tror jag inte. Det känns som att vi har fått en bra dialog med kulturnämnden. Jag är positiv.
Hon vill inte kalla det för en seger ännu eftersom föreningen Musikens makt fortfarande har önskemål som de hoppas kommunen ska uppfylla i framtiden. Men att festivalen blir av även 2018 är en lättnad.
– Det känns som en seger att vi har fått till en dialog med kulturförvaltningen, vi kan prata med dem i stället för att prata mot kommunen. Det känns som att de är måna om Musikens makt och förstår våra visioner. Vi är inte hemma än, men jag tror att det kan bli bra. Kanske nästa år när det har mognat lite och prestigen släppt.
Känner du dig som en värdig vinnare av utmärkelsen "Årets nöjesprofil i Norrbotten"?
– Jag har ju gjort en bra festival ensam, halvt utbränd. Jag känner mig stolt över att ha tagit mig igenom det här året och gjort någonting bra. Jag tycker att jag är värd det (skratt).
Är du glad?
– Ja, det är jag (skratt). Det är klart att det är kul att någon uppskattar det jag gör och ser en, eftersom jag har varit ensam och det har varit mycket motstånd. Det är viktigt med uppskattning.
Många ser dig nog som hård.
– Jag har förstått att ganska många är rädda för mig och tror att jag är på ett visst sätt, Matti (Alkberg) får nog liknande reaktioner. Jag har ett starkt rättvisepatos och har svårt att hålla käften, jag vet att jag får skit men någon måste ta den rollen. Det är klart att det inte alltid är kul, men jag kan inte vara på något annat sätt.
Som medarrangör till den mansfria festivalen Statement har hon även fått uppleva uppståndelse när det varit tyst kring Musikens makt. Men tills vidare ligger hennes engagemang för det nystartade evenemanget något på is.
– Jag sitter med i styrelsen och kanske hjälper till i vår, men eftersom det blir Musikens makt känner jag att jag måste fokusera, säger Rosenbrand.
Nu drömmer hon stort om att utveckla föreningen Musikens makt och hoppas kunna flytta in verksamheten i rådhusbyggnaden på Gültzauudden, som står tom stora delar av året.
– Vi har jättemycket planer på vad vi skulle kunna fylla det med, då hade vi fått en starkare förening och vi skulle kunna få till en mötesplats för kulturintresserade. Det hade skapat mycket positiva effekter och för mig personligen hade det blivit en superenergiboost. När jag tänker på det känner jag jättemycket lust, då får jag sammanhanget jag saknar i dag, säger Elisabeth Rosenbrand.