Det handlar naturligtvis om det så omskrivna mobilspelet Pokémon Go, som lockar deltagarna att gå långa promenader i jakten på virtuella monster med fantasifulla namn som Pikachu, Rattata och Jynx.
Två av deltagarna i Luleås första Poké-walk, eller pokénad som man kan säga på svenska var Ellen Eriksson och Daniel Haara. Ellen Eriksson visar sig vara en avancerad spelare medan Daniel Haara är med som sällskap, han spelar inte.
– Det är kul! Jag spelade Pokémon när jag var liten och jag har väl aldrig slutat, säger Ellen Eriksson.
Ellen Eriksson berättar att hon skaffade appen redan innan den hade släppts i Sverige.
– Jag har nått nivå 23, jag har gått över tio mil och samlat på mig 1 097 pokémon och 95 unika arter, säger hon.
För den icke invigde i spelet kan avslöjas att antalet pokémon man lyckas samla på sig är beroende av antalet kilometer och mil man tillryggalägger.
Småbarnspappan Andreas Nilsson tog med sig sonen Albin och två kompisar på promenaden.
– Jag är ganska ny i det här, det är en rolig sak. Man får samla grejor helt enkelt, säger Andreas Nilsson medan han skjuter barnvagnen framför sig.
Initiativtagare till den kollektiva promenaden är Oskar Vikström, som arbetar för Sverok.
– Det här är ett bra sätt att visa samhället hur spelkulturen kan hjälpa samhället, förklarar Oskar Vikström.
Spelkulturen hjälper till att motivera individer och man utvecklar sitt analytiska tänkande och lär sig lösa problem, exemplifierar han. Och till skillnad från dataspelen som han ägnade tid åt som barn så är det här ett spel som belönar fysisk aktivitet utomhus.