Nu ligger dock ett förslag om att återinföra estetiska ämnen som obligatorium i den föreslagna kursen Estetiska uttryck, ett förslag riksdagen ska rösta om den 19 juni.
– Min studie visar att bild är ett stort ämne. Därför är det av största vikt att detta bildningsämne återkommer till den svenska gymnasieskolan, säger Caroline Marjoniemi ursprungligen från Malmberget/Gällivare.
Hon är snart färdigutbildad bildlärare vid Konstfack i Stockholm och har som examensarbete genomfört en studie av kunskapssynen och förväntningarna kring det föreslagna gymnasiegemensamma ämnet ”Estetiska uttryck 50 poäng”. I studien ”Bilden av bilden” har hon bland annat analyserat statliga utredningar, läroplanens styrmedel samt intervjuat verksamma bildlärare för att skapa sig en uppfattning om vad som upplevs vara det absolut viktigaste kunskaperna inom bildämnet.
– Jag har bara fokuserat på bild och bara den estetiska disciplinen innefattar så mycket med sin egen vetenskap, teori och verktyg. Därför är det av största vikt att söka koka ned vad som är de viktigaste kunskapsmålen, menar hon.
Och intervjuer med verksamma bildlärare talar ett samfällt språk. Bildämnet bör betraktas som ett språk där förmågan till bildanalys står i fokus.
– Det handlar inte om att ”tvinga barnen att rita”, men alla behöver bildning i bild. Hur ska vi annars avkoda reklam och propaganda eller för den skull lära oss geometri och körkortsteori. Bilden är ett kraftfullt och mycket använt kommunikationsmedel, säger hon.
Som snart färdigutbildad bildlärare hoppas hon givetvis att förslaget går igenom i riksdagen vid omröstningen i juni.
– Däremot är kunskapsmålen ganska luddiga i förslaget. Därför har jag i den gestaltande delen av mitt examensarbete skapat en ”fiktiv lärobok” för att ge en tänkt överskikt av kunskapsfältet bild. Jag vill tvätta bort flumstämpeln av bildämnet, förtydliga kunskapskraven och skapa en struktur. Exempelvis ser en designprocess ut i stort sätt likadan, oberoende om du tillverkar handväskor eller motorcyklar. Helt enkelt skapa en kunskapsbank för att underlätta för enskilda lärare, säger hon.
Kursboken är som sagts fiktiv men Caroline Marjoniemi har planer på att kontakta ett förlag i framtiden för att färdigställa en riktig ”kursbok” inom bildområdet.
– Om Sverige ska följa Europaparlamentets riktlinjer för ett livslångt lärande är rättigheten även till ett bildspråk en demokratisk fråga. Ibland räcker orden inte till. Eller se bara vilken betydelse estetiska ämnen haft för en person som Tim Berggren (Avicii). Vi svenskar kan tacka den estetiska verksamheten för mycket, säger Caroline Marjoniemi.