Randy minns
För länge sedan, i den lilla bygden Hortlax strax utanför Piteå, bildades ett band som med åren kom att kalla sig för Randy. Bandet är i dag ett av landets mest rutinerade, särskilt när det kommer till att stå på scen.Numera bor de i Stockholm, men rötterna finns kvar i Piteå med omnejd. Kuriren träffade dem och bad dem visa upp och berätta om deras hemstad.
- Men vi har ju Piteå dansar och ler som är bra, säger Johan Brändström. Vi tar och visar upp det, det är ju Piteås stolthet.
Randy har spelat på festivalen runt fyra-fem gånger men Johan Gustavsson har varit här varenda år, berättar de.
Minneslucka
När vi går genom området drar sig Johan Brändström till minnes en gammal minneslucka från några år tillbaka. Ett fylleslag som slutade i domstol.
- Det var en gång här på festivalen som jag spottade i en wok när jag var full som fan, berättar han. De hade inget vegetariskt och jag blev arg. Polisen tog ju mig men ingen trodde att det skulle bli någonting av. Pinsamt lång tid efteråt, ett år senare, så fick jag brev från tingsrätten. Det slutade med att jag var tvungen att böta 3.500 kronor för skadegörelse. Det är ett bra minne från PDOL.
- Nu har det gått en fem-sex år sedan det hände, säger Stefan. Det är därför Johan kan skratta åt det.
Egentligen så var det utanför själva Piteå som bandet bildades. Det var i Granbergs loge ute i Hortlax.
- Det skulle vi kunnat ha visat, säger Stefan. Men det är för långt att åka dit nu.
- Där hade vi replokal och så hade Pelle Gunnerfeldt från Fireside sin första studio där, fortsätter Johan Gustavsson. Hortlax hardcore studio hette den. Det var väl runt 1989-1990 eller någonting sådant.
Gamalt ungdomshak
I stället för att åka dit vandrar vi vidare längs fyllans esplanad. Randy tar med oss till Karls Källa, deras gamla ungdomshak.
- Vi var egentligen mest där för arkitekturen, säger Johan Brändström.
Stället var en gång i tiden ett biljardkafé men blev sedan krog.
- Jag fick ett barkvitto på 500 spänn från det här stället en gång, säger Johan Gustavsson. På kvittot stod det "städning av bardisken", och jag hade spytt ner hela deras bardisk.
Vilket är ert bästa Piteå dansar och ler-minne?
- Eric Basillian 1992, säger Johan Gustavsson.
- Njae, bästa festivalminnet är väl alla vilda nätter på stadshotellet, säger Johan Brändström. Och karaoken i irländska tältet, är det öppet där ikväll så är vi där och bankar på dörren.
Så jobbar vi med nyheter