Premiären av "Marken" bjöd på hög stämning i lokalen, både innan, under och efter föreställningen.
David Väyrynen är en poetisk rockstjärna, Hurula en utflyttad rebell, Hooja en nationell hjälte och Alkberg en sanningssägare.
Alla är de en del av Norrbotten. Och "Marken".
Under lördagen hade föreställningen premiär på Norrbottensteatern, inspirerad av Väyrynens lyrikbok och förpackad i en regional Absolute music-uppvisning. En nästan perfekt upplevelse.
Varför har ingen kommit på att plocka ihop naturresurserna och göra innehåll av det tidigare? Allt finns ju här redan.
Och aldrig ska vi försumma att slå fast
att vi har alltid klarat oss utan dom
att dom har aldrig klarat sig utan oss
att marken är vår och självständigheten
i evighet, jajamen
Daniel Fröjd Wasberg och David Neideman
Handlingen kretsar kring människor och personligheter som på olika sätt ställs inför verkligheten i att bo i vårt län.
Torbjörn har hittat en fjälla i Stockholm och mejlar polaren Wille om det kämpiga livet som norrlänning i storstan. Högljudda mötesdeltagare debatterar omställningen till en självförsörjande framtid. Två skvallertanter i Tornedalen avhandlar byn hetaste samtalsämnen, där de både låter käften gå och tystnaden tala.
Det är påbud och förbud, stolthet och vemod.
"Marken" är full av sång. Hurulas "22", Vera Vinters "Allting smakar skog", Hoojas "Dränk den" och Johan Airijokis "Allting kommer att bli bra" är några av låtarna.
Maja Runeberg och Kristine Gulbrandsen
Rasmus Lindberg kallar det för en "poetisk krogshow" – men det är att överdriva.
Det är oklart vilka krogar regissören besöker men känslan kring Scen 3 påminner mer om en poetisk personalfest. Däremot bjuds det på show.
Premiärer blir ofta en slags intern fest som sällan ger en rättvis bild av publikmottagandet men om vi ändå ska gå på stämningen i lokalen så bjuder "Marken" både upp till allsång, spontanskrik och påfyllning i glasen.
Baren håller öppet fram till föreställningens start, vilket inte är ett minus direkt.
Kristine Gulbrandsen
Och det ser ut som en dröm, en norrbottnisk countrydröm med trasmattor som back drop, träsoffor på scenen och bolo ties på jeansklädda aktörer. Om det inte vore fotoförbud hade kameran åkt upp direkt, skådespelarna är så snygga att teaterpremiären blir en egen Elle-gala.
Det är så attraktivt att det är läge att riva en sida ur manus för att lyfta scenografi och kostym. En norrbottnisk tyst minut för att ta in det visuella.
För det är lätt att glömma bort under 75 minuter av konstant underhållning.
Hela ensemblen från vänster: Anton Hennix Raukola, Daniel Fröjd Wasberg, Lars Paulin, Maja Runeberg, Kristine Gulbrandsen, David Neideman och Martin Sundbom.
Maja Runeberg är enormt bra – både som gapig kärring och som skör inlandskvinna – och förtjänar en spin off-serie. Med Anton Hennix Raukola som är född till att göra roller som obekväm norrlänning, Kristine Gulbrandsen som känns mer norrbottnisk än norsk och Martin Sundbom som perfekt hugad man blir det tydligt att även "Marken" förtjänar sin plats bland tidigare nämnda norrbottniska storheter.
Det är några av våra absolut främsta teaterskådespelare som gör föreställningen till något som sticker ut i kulturlivet, till det bästa som går att se på teaterscenen och som borde locka nya besökare.
Sällan har något så underhållande, pricksäkert och väl utfört visats upp i länet. Från länet. Av länet.
Så bra är det. Så bra är vi.
Peter Tjernkvists scenografi, med trasmattor och träsoffor, får beröm av recensenten, precis som Anna Thurfjells val av kostym.
Om inte annat är baren öppen och möjligheten att ta sig ett glas under en "krogshow" ska inte underskattas.
Nå.
Köp biljett till "Marken".
Maja Runeberg och Kristine Gulbrandsen är klockrena som skvallrande gummor med kaffekoppar enligt recensenten.
Recension
"Marken"
Norrbottensteatern, lördag 16.00
Längd: 1 timme och 15 minuter.
På scen: Kristine Gulbrandsen, Anton Hennix Raukola, Maja Runeberg, Martin Sundbom, Lars Paulin, David Neideman och Daniel Fröjd Wasberg.
Regi: Rasmus Lindberg.
Publik: Ett väldigt engagerat och premiärtaggat gäng.
Bäst: Maja Runebergs oemotståndliga gestaltande av Norrbottens-kvinnan förtänar en egen stående ovation.
Sämst: Ett något spänstigare låtval hade kunnat önskas.
Betyg: 5
Lars Paulins version av Mattias Alkbergs "Relativt Norrbotten" var en av kvällens musikaliska höjdpunkter.