Hur ska vi göra för att få människor att fatta hur viktig demokratin är?
Ett säkert sätt borde vara att placera dem framför Medborgarbandet och låta artisterna släppa loss. Inte en människa går opåverkad ut ur salen efter en sådan uppvisning.
Tyvärr är intresset i Luleå för att bli påverkad lika med noll – eller möjligtvis 270. Men att typ 77 200 luleåbor valde att inte ta chansen och se superstjärnan Nina Persson, superrösten Kristin Amparo och superkraften Dennis Lyxzén – på samma scen (!!!) – är framförallt deras förlust.
Vi som befann oss i publiken är vinnare. Vi har vunnit en stark upplevelse, vi har vunnit kraft, engagemang och lust att kämpa.
Medborgarbandet, som startades av Nina Persson efter inspiration från The Citizens Band i New York, vill lyfta folkets blickar och framförallt lyfta oss från sofflocken den 9 september. I en förkortad version av föreställningen ”Vinnaren tar allt”, som spelats på Malmö stadsteater, spelar de på och med publikens känslor utan att skriva någon på näsan. De kastar in alla våra känslor i en torktumlare och låter dem snurra våldsamt i kroppen.
LÄS MER: Nina Persson vill starta rörelse i Luleå
På en dryg timme matas vi med en stark musikalisk upplevelse blandat med känslosamma berättelser.
Sydafrikanen Kanyi Mavi visar sig vara en stjärnrappare och hennes historia om orättvisorna i hemlandet sätter sig som en klump i halsen.
Kristin Amparo berättar om en moster som söp ihjäl sig och utnyttjades av ”älskare”. Senare får hon delar av publiken att gråta till låten ”Jag står inte ut”. När hennes otroliga stämma sjunger ”barnen dör nu och när ett barn dör då dör även du” sitter jag som fastfrusen.
”Barnen skriker i mitt öra, hjälp oss – sjung starkt för ingen verkar höra”.
Då har jag inte ens nämnt kvällens utropstecken Angelica Radvolt och Sakib Zabbar, två förväntade bifigurer som stundtals tar över helt och överglänser både Dennis Lyxzén och Nina Persson.
Det säger mer om Radvolt och Zabbar än något annat.
Nina Persson visar nämligen att hon är en världsstjärna, framförallt under låten ”Demokrati”, och när Dennis Lyxzén får möjligheten att gasa på i ”Köp maj” gör han det – som den hardcoregud han är.
Om alla medborgare hade varit lika bra som Medborgarbandet skulle Sverige vara en betydligt finare plats att leva på.
Ensemblen lägger fram hela sitt register och lägger ut sina röster.
Själv lägger jag min röst på Medborgarbandet.