Drama
Titel: Call Jane
Visas pÄ: Bio
I rollerna: Elizabeth Banks, Sigourney Weaver, Chris Messina
Regi: Phyllis Nagy
Speltid: 121 min
Betyg: 3
à ret Àr 1968 och det jÀser omkring Joy Griffin pÄ Chicagos gator med demonstrationer och upplopp. Joy, gestaltad av Elizabeth Banks, ser undrande pÄ vad som sker inifrÄn sin hemmafrububbla. Men dÄ hon sjÀlv tvingas till ett jobbigt beslut inser hon att den manligt dominerade omvÀrlden inte vill hjÀlpa henne.
PÄ ett förnedrande möte med sjukhusledningen fÄr hon veta att nÄgon medicinsk abort inte beviljas, trots att hon Àr sjuk och kan dö av sin graviditet. Aborter var olagliga i USA vid den tid dÄ filmens verklighetsbaserade handling utspelas. Lösningen finner Joy pÄ en lapp vid en busshÄllplats: "Ring Jane".
NÀtverket som hjÀlper oönskat gravida kvinnor, och dÀr alla som Àr med kallar sig just "Jane", har en karismatisk centralfigur som spelas av Sigourney Weaver. SkÄdespelaren som blev feministikon som rymdmonsterbekÀmpare (och ofrivilligt befruktad av monstret) gestaltar hÀr en tuff, samhÀllsengagerad ledare, feminist Ànda inpÄ linnet nÀrmast kroppen. HÀr ska kvinnor hjÀlpas utan fördömanden eller frÄgor.
Listan med hjÀlpsökande Àr lÄng och hjÀrtskÀrande. Men klassmotsÀttningar finns djupt rotade i nÀtverkets verksamhet. De kan nÀmligen inte hjÀlpa kvinnor som inte kan betala. Doktorn som utför aborterna vill ha ett ordentligt arvode för vad han gör. Joy bestÀmmer sig för att försöka Àndra pÄ denna ordning.
"Vilket fint handlag du har med kvinnor", sÀger doktorn till Joy. "Du borde bli sjuksköterska!"
"Varför inte doktor?" svarar Joy.
"Call Jane" Àr en upplysande och lÄgintensivt underhÄllande historielektion och miljöerna Àr vÀl sÄ detaljrikt sextiotalistiska som i nÄgot avsnitt av tv-serien "Mad men". Det Àr med fasa blandad med fascination som man ser hur begrÀnsande livet var för kvinnor i USA och VÀstvÀrlden för bara nÄgra decennier sedan.
Filmens slut Àr dock lite vÀl gryningsrosigt, i synnerhet nÀr vi nu sitter med den allra senaste utvecklingen i abortfrÄgan pÄ hand. USA:s högsta domstol beslöt 1973 att aborter var skyddade i grundlagen. Det har nu upphÀvts i en grisblink dÄ denna domstol har fÄtt en mer konservativ sammansÀttning. "Call Jane" blir sÄledes ocksÄ en viktig pÄminnelse om att fri- och rÀttigheter Àr nÄgot som stÀndigt mÄste bevakas.