Desperat hemmafru gÄr med i hemligt abort-nÀtverk

Vibbarna frÄn det omvÀlvande Äret 1968 Àr starka i "Call Jane" om den tidens illegala aborter i USA.

Joy Griffin (Elizabeth Banks) gÄr med i ett hemligt abort-nÀtverk som leds av en karismatisk Sigourney Weaver i "Call Jane".

Joy Griffin (Elizabeth Banks) gÄr med i ett hemligt abort-nÀtverk som leds av en karismatisk Sigourney Weaver i "Call Jane".

Foto: Noble Entertainment

Recension2022-11-24 12:00
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Drama

Titel: Call Jane

Visas pÄ: Bio

I rollerna: Elizabeth Banks, Sigourney Weaver, Chris Messina

Regi: Phyllis Nagy

Speltid: 121 min

Betyg: 3

Året Ă€r 1968 och det jĂ€ser omkring Joy Griffin pĂ„ Chicagos gator med demonstrationer och upplopp. Joy, gestaltad av Elizabeth Banks, ser undrande pĂ„ vad som sker inifrĂ„n sin hemmafrububbla. Men dĂ„ hon sjĂ€lv tvingas till ett jobbigt beslut inser hon att den manligt dominerade omvĂ€rlden inte vill hjĂ€lpa henne.

PÄ ett förnedrande möte med sjukhusledningen fÄr hon veta att nÄgon medicinsk abort inte beviljas, trots att hon Àr sjuk och kan dö av sin graviditet. Aborter var olagliga i USA vid den tid dÄ filmens verklighetsbaserade handling utspelas. Lösningen finner Joy pÄ en lapp vid en busshÄllplats: "Ring Jane".

NÀtverket som hjÀlper oönskat gravida kvinnor, och dÀr alla som Àr med kallar sig just "Jane", har en karismatisk centralfigur som spelas av Sigourney Weaver. SkÄdespelaren som blev feministikon som rymdmonsterbekÀmpare (och ofrivilligt befruktad av monstret) gestaltar hÀr en tuff, samhÀllsengagerad ledare, feminist Ànda inpÄ linnet nÀrmast kroppen. HÀr ska kvinnor hjÀlpas utan fördömanden eller frÄgor.

Listan med hjÀlpsökande Àr lÄng och hjÀrtskÀrande. Men klassmotsÀttningar finns djupt rotade i nÀtverkets verksamhet. De kan nÀmligen inte hjÀlpa kvinnor som inte kan betala. Doktorn som utför aborterna vill ha ett ordentligt arvode för vad han gör. Joy bestÀmmer sig för att försöka Àndra pÄ denna ordning.

"Vilket fint handlag du har med kvinnor", sÀger doktorn till Joy. "Du borde bli sjuksköterska!"

"Varför inte doktor?" svarar Joy.

"Call Jane" Ă€r en upplysande och lĂ„gintensivt underhĂ„llande historielektion och miljöerna Ă€r vĂ€l sĂ„ detaljrikt sextiotalistiska som i nĂ„got avsnitt av tv-serien "Mad men". Det Ă€r med fasa blandad med fascination som man ser hur begrĂ€nsande livet var för kvinnor i USA och VĂ€stvĂ€rlden för bara nĂ„gra decennier sedan. 

Filmens slut Àr dock lite vÀl gryningsrosigt, i synnerhet nÀr vi nu sitter med den allra senaste utvecklingen i abortfrÄgan pÄ hand. USA:s högsta domstol beslöt 1973 att aborter var skyddade i grundlagen. Det har nu upphÀvts i en grisblink dÄ denna domstol har fÄtt en mer konservativ sammansÀttning. "Call Jane" blir sÄledes ocksÄ en viktig pÄminnelse om att fri- och rÀttigheter Àr nÄgot som stÀndigt mÄste bevakas.