Isabella Lövin kämpar för klimatet i ny roll

Isabella Lövins nya angelägna bok, ”Oceankänslan”, beskriver de svåra växande miljöproblem som hotar vår jord.

Isabella Lövin besökte under sin tid som politiker en gård med lamm som drabbats av vattenbrist. Idag verkar hon som författare och skriver om miljöfrågor.

Isabella Lövin besökte under sin tid som politiker en gård med lamm som drabbats av vattenbrist. Idag verkar hon som författare och skriver om miljöfrågor.

Foto: Henrik Radhe

Recension2022-07-08 22:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Litteratur

Isabella Lövin: Oceankänslan. Om behovet om en ny berättelse, Natur & Kultur.

Lövin väckte 2007 uppmärksamhet med sin bok ”Tyst hav – Jakten på den sista matfisken”, som klargör hur de moderna effektiva bottentrålande fiskeflottorna förstör svenska och utländska fiskevatten och havsbottnar. För den boken erhöll hon både Stora journalistpriset och Guldspaden. Sedan rekryterades hon av Miljöpartiet och blev politiker 

Hon gjorde snabb karriär och blev ledamot av Europaparlamentet för Miljöpartiet 2009–2014, biståndsminister, minister för internationellt utvecklingsarbete och klimat och miljö- och klimatminister i Löfvens regeringar.

Även om hon nu lämnat alla politiska uppdrag, ägnar hon sig som författare i högsta grad åt politik. Hon ser klimatkrisen som ”den avgörande politiska frågan för hela vår hela vårt samhällets framtid”, och hon frågar sig om dagens politiker inte bryr sig om den överhängande risken för systemkollaps. 

Under läsningen av ”Oceankänslan” förvånas man över politikernas oförmåga eller ovilja att komma överens. Man käbblar om detaljer i stället för att förhindra katastrofer. 

Det är människans fel att vår jord hotas av kollaps. Vi lever i den geologiska tidsålder som benämns antropocen (efter grekiskans ord antropos = människa). Människan har förändrat biokemin i atmosfären och i havet och utrotat en mängd djurarter. Lövin skriver: "Av den totala biomassan av däggdjur är idag svindlande 36 procent människor, 60 procent våra boskapsdjur och mindre än 4 procent – alltifrån möss till valar – vilda djur".

Lövins bok innehåller inte bara en mängd alarmerande fakta om miljöhoten utan också mera hoppingivande kapitel om vårt behov av en ny berättelse och om oceankänslan, människans känsla att vara en del av allt levande på jorden.

Om den politiska viljan finns, kan fortfarande mycket göras för att begränsa miljöförstörelsen. Lövins nya nödvändiga berättelse heter Agenda 30, 17 globala mål för hållbar utveckling, som FN:s generalförsamling antog 2015. Fattigdom och hunger skall utrotas, mänskliga rättigheter skall gälla alla, liksom jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor samt skydd för vår jord och dess naturresurser. Dessa mål skall vara uppnådda 2030.

Låt oss hoppas att dessa högt ställda mål kan förverkligas och inte bara framstå som fromma förhoppningar. 

Vi har bara en kanot och den heter jorden