"Jill Johnson, ta med mig till Nashville"

Jill Johnson gör sin enda spelning i Norrbotten pÄ Sommarfesten i Kalix. Och hon bjuder pÄ country i sitt essÀ iklÀdd rockglans.

Jill Johnson pÄ Sommarfesten.

Jill Johnson pÄ Sommarfesten.

Foto: Emma Isberg

Recension2019-07-21 01:11
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Jag kan tÀnka mig att det inte bara Àr Kalixbor som har tagit sig till festen för att se henne. Det Àr Sommarfestens största publik som har samlats framför scenen och ska det bli publikrekord sÄ borde det kanske tillhöra Jill Johnson. Hon beskrivs som Sveriges countrydrottning och tronen har varit ohotad under mÄnga Är.

Hon sjunger helt flÀckfritt, men det blir aldrig för perfekt. Hon har den dÀr countryraspet som en vill ha samtidigt och det spelar egentligen ingen roll om hennes lÄtar lutar Ät ett rockhÄll eller countryhÄll, den röda trÄden Àr hennes röst som personifierar countryns kÀrna; innerlig kÀnsla.

FrÄn hennes nya ep fÄr vi "Beginning of the end", en lÄt om "förlorad vÀnskap och ett stort svek" och publikfavoriten "My Remedy". En natt i Texas med för mycket Tequila fÄr beskrivas genom lÄten "Flirting with Disaster" som Àr en betydligt tyngre lÄt med ett rockigare sound Àn de tidigare lÄtarna. Jag gillar verkligen hennes mer rockiga sida, den passar hennes röst otroligt bra och det kÀnns som en naturlig pÄbyggnad till hennes redan vÀlkÀnda reportuar.

Hon berÀttar om sitt alterego Jillian. Jillian gör allt som Jill inte skulle göra och hon verkar som en person som jag gÀrna fÄr veta mer om. LÄten "We can sleep it off" beskriver allt det dÀr som Jillian gör nÀr hon Àr ledig och jag ser gÀrna en fortsÀttning dÀr jag fÄr veta vad Jillian gör idag.

Och nÀr hon berÀttar om hennes resor till Nashville berÀttar hon det med sÄdan övertygelse sÄ att jag Àr sugen pÄ att Äka dit sjÀlv och skriva country, en vÀldigt obekant kÀnsla. Hon berÀttar om mÀnniskorna som hon har trÀffat under sina resor och delar med sig av den Ànnu oslÀppta lÄten "Masquerade" som hon skrev "femton minuter innan ett plan skulle gÄ".

"Jag har vĂ„gat mig pĂ„ I en tid av förĂ€ndring sĂ„ har jag vĂ„gat mig pĂ„ att skriva en lĂ„t med en frĂ„ga: is it hard being a man?”. Den lĂ„ten fĂ„r avsluta. Nu kanske ni undrar om publiken vill ha mer? SĂ„klart de vill, och hon ropas in för ett extra nummer. ”Wow, det hade vi inte rĂ€knat med" sĂ€ger hon nĂ€r de kommer in pĂ„ scen igen. Är hon kanske lite ironisk? Men en hyllning av hennes upptĂ€ckt Doug Seegers och hans lĂ„t "Going back to the river" blir det innan hon lĂ€mnar Kalixpubliken igen. För som hon sjĂ€lv sĂ€ger "det finns faktiskt ett schema att gĂ„ efter och det mĂ„ste vi hĂ„lla".

Jill Johnson

Sommarfesten i Kalix

Stora scenen, lördag 22.00

LĂ€ngd: En timme

BÀst: "You Better Think Again" Àr en enda rockfest

SÀmst: "Going back to the river" skulle gÀrna fÄ styrkas

Betyg: 4