Författaren Hernan Diaz har tillbringat merparten av sitt liv i USA, dÀr han har vÀckt litterÀr uppmÀrksamhet, nominerats till Bookerpriset och fÄtt John Updike Award. Men han föddes i Argentina för 50 Är sedan och vÀxte upp i Sverige. Med "Egendom" bevisar han sin virtuositet.
Bokens första tredjedel Àr en nyckelroman om den osannolikt rike finansmannen Andrew Bevel och hans hustru Mildred. Den skÀrpa i iakttagelsen som Hernan Diaz ger prov pÄ mÀrks i varje detalj. Och det Àr en ren njutning att sjunka in i det sparsmakade sprÄk pÄ vilket Diaz beskriver ensamhet, smÀrta och död, likavÀl som den sjÀlviska förblindelse som maktens och penningens mÀn agerar med.
Med en stil sÄ elegant att den Àr mördande, sticker Hernan Diaz hÄl pÄ uppblÄsthet och dumhet och blottlÀgger det svek som mÀnniskan hÀnger sig Ät för att klÀttra i hierarkierna. Hans beskrivning av en korkad, medellös överklasskvinna, som snyltar pÄ sin omgivning och utnyttjar sin dotters sifferbegÄvning som underhÄllning för att klÀnga sig kvar i salongerna, Àr bara ett av hans blÀndande portrÀtt.
Dottern Àr den nÀmnda Mildred. Som vuxen kommer hon att göra sin redan vÀlbÀrgade make Andrew Bevel förkrossande rik genom att förutse börskraschen 1929 och se och utnyttja en svaghet hos New York-börsen. SÄ gÄr hon i graven utan att nÄgon anar att hon Àr stjÀrnan bakom maken.
Ett halvt sekel senare uppdagas sanningen av den kvinna som en gÄng tog diktamen frÄn Andrew Bevel till hans sjÀlvbiografi. Ida heter hon och Àr en vÀrdig medspelare till Bevel. Hennes skrÀvlande, godhjÀrtade, vidskeplige far, som gÀrna vill tro att han Àr anarkist, hör ocksÄ till bokens fÀrgstarka persongalleri. Förtrollad matas man med mekanismerna bakom ekonomisk uppgÄng och fall och inser tvÄ ting: hur beslÀktad vÄr tid Àr med paret Bevels pÄ 1920-talet och hur Hernan Diaz har lyckats skriva om snustorr ekonomi sÄ att man genomilas av lÀsandets fröjd.
I nyckelromanen kallas Mildred och Andrew Bevel för Helen och Benjamin Rask. DĂ€r dör den psykiskt sjuka Helen ung efter en ny skrĂ€mmande behandling som Benjamin tvingat pĂ„ henne. InnehĂ„llet i den del av "Egendom" som handlar om paret Bevel följer nyckelromanen ganska tĂ€tt â men en avgörande skillnad Ă€r att Mildred dĂ€r dör i cancer. Med kuslig nĂ€rvaro lĂ„ter Hernan Diaz lĂ€saren följa henne mellan smĂ€rta och morfin till "den skrĂ€ckinjagande friheten i att veta att inget frĂ„n och med nu kommer att bli ett minne".
à r 1938 börjar Andrew Bevel diktera sin sjÀlvbiografi för Ida som motvikt mot nyckelromanens falska pÄstÄenden om hans hustrus sjukdom och död. Han sÀger sig vilja upprÀtta Mildreds rykte. Ida mÀrker snart att hans agenda Àr en helt annan, nÀmligen att avfÀrda hustrun som en hemtrevlig nolla.
Som en detektiv jagar Ida efter Mildreds sjÀl och innan boken slutar har hon insett Mildreds avgörande roll inte bara som skicklig "finansman" utan ocksÄ som mecenat för 1920-talets avantgarde inom musiken. Ida vet ocksÄ vidden av sitt svek, nÀr hon medverkade till att göra Mildred osynlig.
Det Àr mig fullkomligt omöjligt att klargöra hur informativ, kvick och spÀnnande "Egendom" Àr samtidigt som den pÄ djupaste allvar belyser mÀnniskornas oförmÄga att leva sina liv. SÄ vill ni följa Mildred och Andrew som förvÀxlar levandet med att arbeta och Àta, Àta och arbeta, lÀs dÄ för Guds skull boken.