Phantom Shadow är den femte skivan av Luleåbandet Machinae Supremacy. Den är späckad av glad och melodisk metal, blandat med bandets karaktäristiska 8-bitars blippande. De spelar SID metal. Eventuellt den enda orkester som gör det. Ni som är invigda vet att SID är den gamla C64:ans ljudkort. Vi andra får googla. Phantom Shadow består av enbart välarbetade stycken, och inleds med The Villain of this story. Förbaskat catchy refräng! Throne of games är kvick och munter på alla sätt och vis. Ett riktigt lyckopiller mitt i detta gråa regnrusk. Gitarriffet i den låter precis som den inledande texten i Nej, så tjock du har blitt med Fernandoz : ”Du ska få socker, kom, du ska få godis …”. Men jag har svårt att tro att Machinae Supremacy tagit influenser från ett svenskt dansband. Fast det hade varit ganska fränt.
Captured (Saras theme ) är dock inte så munter, den är tungsint och melankolisk med sitt dystra pianospel och den upprepande melodin från en speldosa. Typiskt obehaglig skräckfilm med läskiga barn. Renegades tror jag bestämt är den som blev min favorit. Sådär lagom tung och med lagom sprättiga gitarrsolon och lite hockeykör, wooo-ooo. Ja, ni vet. I Beyond good and evil jobbar gitarrerna och SID-synten så sabla tjusigt ihop.
Phantom Shadow skickar mig tillbaka till källaren hemma hos mina föräldrar där jag satt i min ungdom och spelade allsköns roliga spel på vår ärvda Commodore 64, samtidigt som jag hade snöat in på Kai Hansen-metal. Nu ska jag gå och blanda mig ett glas O’boy , för det var standarddrycken på den tiden. Mycket bra, Machinae Supremacy !