Recension: "Han sitter på en pall och spelar covers"

Albin Lee Meldau har en unik och egen röst. Men inga egna låtar.

Albin Lee Meldau spelade inför ett fullsatt Kulturens hus i Luleå och fick ta emot stående ovationer och hyllningar av publiken.

Albin Lee Meldau spelade inför ett fullsatt Kulturens hus i Luleå och fick ta emot stående ovationer och hyllningar av publiken.

Foto: Petra Älvstrand

Recension2023-11-24 22:48
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined
Albin Lee Meldau

När Albin Lee Meldau rullade in på Grå gåsens grus för fem år sedan var det en lidande, nedgången och svår göteborgare som klev ur bilen. Nu kliver han ut inför ett fullsatt Kulturens hus som en omhuldad stjärna med fler lyssnare än Hooja.

undefined
Efter framgångarna i "Så mycket bättre" har Albin Lee Meldau blivit en av landets mest populära artister. Nu är han ute på turné där han hyllar sina idoler.

Det var hans versioner av andras hits gjorde honom populär. Några år senare var han tillbaka i "Så mycket bättre" och utökade låtlistan med fler tolkningar. Nu är han ute på en omfattande stöldturné där han kommit över en stor låtskatt.
Han kallar det för "hommage på svenska", det är nya hyllningar eller tolkningar. Han har hittat sin grej och själv säger artisten "att stjäla är det finaste man kan göra i Sverige".

Men det kan aldrig bli mer än bra.

För att vara krass; Albin Lee Meldau sitter på en pall och spelar covers.

undefined
Albin Lee Meldau
undefined
Albin Lee Meldau

Bellman, Taube, Vreeswijk, Åkerström ... svenska visskalders mästerverk framförs med väl tilltagen orkester och oefterhärmligt lidande ur mungipan. Vi har hört låtarna förr, inte så här – men ändå.

Det är stråkar, tvärflöjt, ståbas, dragspel, piano, klarinett och en drös musiker som gör lite allt möjligt. Ett bjussigt band men med haltande arrangemang och snubblande lir. Albin Lee Meldaus teatraliska och vilda scenpersona må vara älskvärd men när musiken också blir märklig är det svårare att njuta.

Vissa låtar lyfter med vacker fiol och smygande flöjt ("Josefin" och "Jag ger dig min morgon") medan andra aldrig varit menade för annat en nylonsträngad gitarr i brösthöjd.

undefined
Albin Lee Meldau
undefined
Publiken älskade det de hörde under fredagskvällen i Kulturens hus. Biljetterna till konserten sålde slut på tio minuter.

Det är väl en del av paketet. Albin Lee Meldaus nerv och fängslande personlighet gör honom intressant.

Artisten påminner om Cornelis i kläder, manér och gitarrteknik och när låtarna och när berättelserna inte är hans egna blir det ännu en hyllningskonsert. Endast fyra av kvällens låtar är skrivna av huvudpersonen.

Det blir nästan snopet att få så lite av Albin Lee Meldau. För han är verkligen något extra. En fri och skadeskjuten fågel med manér. 

Han sätter sig i en fåtölj vid sidan av scenen, blundar 60 av 90 minuter, kör "Pappa kom hem" i acapella och gestikulerar med både armar och ansiktsmuskler. Den blir så teatraliskt att han slänger in en finkulturell paus mitt i föreställning.

undefined
Albin Lee Meldau
undefined
Fyra av kvällens låtar var Albin Lee Meldaus egenskrivna, resten var tolkningar av andra artister.

För två månader sedan slog First aid kit världsrekord i snabb försäljning på Kulturens hus. För dem tog det fem minuter att sälja slut. 

Albin Lee Meldau behövde tio minuter för att kränga en konsert med en samling åldrade visor. Det måste vara Sveriges populäraste coverband.

undefined
Åtta personer spelade massor av instrument på scenen, vilket ibland lät lite märkligt tyckte recensenten.
undefined
Albin Lee Meldau
Recension

Albin Lee Meldau, "Hommage på svenska”

Kulturens hus, fredag 19.30

Längd: 90 minuter plus paus plus support (lysande Arvid Nero).

Publik: Fullsatt i stora salen och bra tryck i händerna.

Bäst: Albin Lee Meldaus röst är ett eget djur som lyfter, äger och förblindar. 

Sämst: 35 minuter finkulturell paus mitt i showen sänkte hela stämningen som byggts upp fram till dess. 

Betyg: 2