Gripande berÀttelse frÄn krigets Syrien

Samar Yazbek tvingades fly Syrien 2011, fick exil i Paris och har i bÄde romaner och fackböcker beskrivit den totala, syriska tragedin.

Samar Yazbek skriver en romantisk prosa till en berÀttelse som krÀver just denna drömliga distans för att inte implodera i grymhet och vÄld, menar litteraturkritikern Jan-Olov Nyström om hennes nya bok "DÀr vinden vilar".

Samar Yazbek skriver en romantisk prosa till en berÀttelse som krÀver just denna drömliga distans för att inte implodera i grymhet och vÄld, menar litteraturkritikern Jan-Olov Nyström om hennes nya bok "DÀr vinden vilar".

Foto: Astrid-di-Crollalanza

Recension2023-09-24 07:30
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Litteratur

Titel: DĂ€r vinden vilar

Författare: Samar Yazbek

ÖversĂ€ttning: Marie Anell

Förlag: Ordfront

Hur upproret mot Assadregimen glidit över till ett allas krig mot alla, hur befolkningen och landet slitits sönder av upprorsgrupper utan varken mĂ„l eller mening. 

”DĂ€r vinden vilar” Ă€r en mycket gripande berĂ€ttelse om den unge Ali som ligger söndersprĂ€ngd pĂ„ ett fĂ€lt och lĂ„ngsamt vaknar till medvetande, strax intill ett trĂ€d. Han har tvĂ„ngsvĂ€rvats av armĂ©n, hans förflutna liv Ă„tervĂ€nder i drömlika scener. Han tyr sig till trĂ€det, liksom han gjort i hela sitt korta liv, pĂ„ flykt undan fattigdom och en fader som stĂ€ndigt uppfostrar honom med den smidiga kĂ€ppen av granatĂ€pple. I trĂ€d har han vistats, byggt en koja med utsikt över vĂ€rlden, betraktat himlen, levt ett rimligare liv i en smal strimma av all vĂ„ldsam orimlighet. 

Yazbek skriver en romantisk prosa till en berĂ€ttelse som krĂ€ver just denna drömliga distans för att inte implodera i grymhet och vĂ„ld. Syrien var kanske en av de första stater som fick det engelska namnet ”failed state” och hela vĂ€rlden kunde följa dess sammanbrott. Men det fanns en gĂ„ng en syrisk vardag, det fanns fattiga bondefamiljer som försökte klara skörden och fĂ„ ett överskott som kunde skicka barnen till skolan, det fanns kloka gamla schejker som förklarade vĂ€rlden men sĂ„ fanns de nya, de som talade regimens sprĂ„k och besökte byarna med bevĂ€pnat följe och mobiltelefoni. Moderniteten i det Ă„lderdomliga, med undergĂ„ngen i slĂ€ptĂ„g. 

Ali rekapitulerar sina nitton Ă„r under en natt sedan han trĂ€ffats av en granat. Han har förstĂ„tt trĂ€d bĂ€ttre Ă€n mĂ€nniskor, han minns sin stĂ€ndigt strĂ€vande mor, den begĂ„vad lillasystern, storebror som fick lĂ€sa vidare. Han minns faderns ögon nĂ€r soldaterna tvĂ„ngshĂ€mtade honom för striderna och hur han för första gĂ„ngen sĂ„g kĂ€rlek i faderns blick. 

Det allmÀnmÀnskliga finns oavsett stat och regim, det finns i romanernas liv som Àr lika stort som mÀnniskornas, sÀrskilt nÀr en nittonÄring ligger döende under ett trÀd som hade kunnat ge honom fortsatt skydd genom livet.