Musik
Norrbottens Kammarorkester
Dirigent och solist: Isabelle van Keulen.
Gästsolist: Daniel Frankel.
Verk av Kurt Atterberg, Johann Sebastian Bach, Jessie Montgomery och Igor Stravinskij.
Kulturens hus, torsdag 23 november
Nya bekantskaper piggar upp och aftonens konsert inleddes med New Yorkbon Jessie Montgomery och hennes tre minuter korta ”Starbust”. Ett flerstämmigt, medryckande stycke framfört i ett piggt drivande tempo där temat var rymdens dramatik. Sedan dags för ikonen Igor Stravinskij i ett av hans senare verk för balett och nu handlar det inte om Djagilev utan om kollegan Balanchine, liksom Stravinskij från Sankt Petersburg. ”Jag trodde Stravinskij skrev konstigare musik – men det här var ju riktigt vackert” som en kvinna i publiken uttryckte sig i pausen. Och mycket riktigt, det här är en musik av mer lättsmält slag från hans neoklassiska period.
Efter paus klev nestorn Johann Sebastian Bach in på scenen i två magnifika och väl genomförda stycken. Bägge troligen komponerade från hans gyllene period runt 1720 då även Brandenburgkonserterna kom till. Violinkonserten i a-moll med sin högtidligt långsamma mellansats där van Keulen spelade etsande skarpt och melodiskt med toner spröda som silkespapper. Kanske att tempot var aningens väl monotont i sitt gungande andante med det är en randanmärkning.
Sen – lite oväntat – spelades ett stycke av svenske nationalromantikern par preference, Kurt Atterberg. Det blev Kung och fosterland för hela slanten, höga berg och djupa dalar, glittrande sjöar och blomstersalar. Om det var pampigt? Absolut. Melodiöst? Förvisso. Vackert? Några tycker nog så. Och framförandet var helt i sin ordning men hans ”Intermezzo” känns uppriktigt sagt rätt passé.
Då blev det betydligt roligare när Bach återtog scenen nu med hans formidabla Dubbelkonsert i d-moll. Och här om någonsin hör vi prov på Bachs eminenta förmåga att fläta samman melodier. Det är kontrapunkt så det står härliga till. Vackrare musik får man leta efter och naturligtvis ett av Bachs mest älskade och spelade stycken. Nu tillstötte gästartisten tillika konsertmästaren Daniel Frankel och musicerade tillsammans med Isabelle van Keulen friskt spritsigt och glädjefullt där harmoni och balans som ju är något av Bachs adelsmärke, tillsammans med orkestern, som belönades med varma applåder och tillrop.