Konsert
Grand Chorales i Luleå domkyrka, 15 augusti
Carl-Henrik Fernandi, saxofon, och Markus Wargh, orgel
Musik av J. S. Bach, Cesar Franck, W. A. Mozart, Ch. M Widor, G. F. Händel med flera samt traditionell musik, folkmusik och improvisation.
Orgel och saxofon? Man letar i minnet och kommer inte på några referenser. Jo, det är ovanligt, finns nästan ingen musik skriven för den udda kombinationen, berättar musikerna för Kuriren efteråt. De har fått transkribera noter som varit skrivna för andra instrument. Ändå känns det som det mest självklara man kan tänka sig när man hör det. Det är något med tonen i orgeln respektive saxofonen, det lilla blåsljudet bland annat, som totalmatchar. Carl-Henrik Fernandi utnyttjar det faktumet och imiterar orgelpiporna så att man ibland inte vet vem av herrarna uppe på orgelläktaren som spelar. Ibland tar han solomelodin, som i vackert tolkade Amazaing Grace, ibland lägger han en stämma och smälter samman med orgeln.
De här två musikerna från Luleå respektive Västervik har samarbetat i många år och gjort uppåt 80 spelningar tillsammans. De spelar gärna koraler. Den här kvällen har de till exempel med två vackra 1800-talskoraler av Cesar Franck som är en av Fernandis favoritkompositörer.
Alla som har hört Luleå domkyrkas egen organist Markus Wargh spela vet hur han kan få det att vibrera i bröstet på en med sitt dynamiska spel. Saxofonen gör det bara ännu bättre. Redan i första stycket, Gavotte en rondeau-partita nr. 3 av Johann Sebastian Bach, sprider sig en lyckokänsla i kroppen, föranledd både av själva musiken, som så klart är odödlig, och av den oförblommerade glädjen och tacksamheten över att få befinna sig på konsert igen – undrar hur länge den känslan kommer att hålla i sig efter pandemin? De spelar hela tiden med intensitet, växlar mellan återhållsamhet, nästan smäktande spel och kraftiga crescendon, då det känns som att domkyrkan saknar tak.
Det enda som är synd är att vi inte får se Carl-Henrik Fernandis sällsynt virtuosa löpningar med saxofonen. Men inför två extranummer stiger duon fram längst fram i kyrkan, så att vi får en glimt av dem till sist. Det blir "Nu är det ljuvlig sommar", en känd finsk psalm, och Louis Armstrongs "What a Wonderful World" och Markus Wargh ler stort där han sitter vid flygeln.