Levande legend öser på

Thåström
Fredag, kl. 23:00
Stora Scenen
Betyg: 4 kurirhästar

PITEÅ2006-07-31 16:26
Jonas Teglund
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<P>Thåström inleder sin konsert ganska lugnt. Efter ett tag kommer bandet in och så småningom bygger de upp ett ös som fullständigt blåser bort en. Den massiva ljudbilden med Thåströms fantastiskt raspiga röst längst fram, är otroligt snygg och skön att lyssna på. <BR>Han är en levande legend och för många besökare är det nostalgi, men det är det inte för mig som aldrig riktigt lyssnat på vare sig Ebba Grön, Imperiet eller Thåström i övrigt. Men vad spelar det för roll när det är så här grymt just nu.<BR>Själv ser han ut som en kråka där han struttar runt på scenen. Bakom sig har han en snygg backdrop med en bild på en stad och röken ligger tjock konserten igenom. Hans band är råpeppat. <BR>Det är ett mäktigt och samlat intryck som en del nog skulle vilja beskriva som ångest, men jag håller inte med om det, ett sådant mörker kan också vara oerhört peppande. Thåström sjunger som nedifrån underjorden men det är ändå uppåt och det är grymt ösigt.<BR>Det är också hårt att det finns såväl gråhåriga 60-plussare som svartsminkade fjortonåringar i publiken och att de allihopa sjunger med i låtarna. <BR>Som allra bäst blir det nog i Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce, då är Thåström minst lika bra som Jeffrey Lee Pierce själv. <BR>Konserten avslutas med Du ska va president och det känns nästintill fulländat. I mina anteckningar har jag skrivit ordet stenhårt runt 25 gånger och som bekant är det synonymt med bäst.</P>
Läs mer om
Kultur och Nöje
Piteå