Olof Wretling bjuder på en oförglömlig tågresa

Tre litterära giganter från Västerbotten och så komikern Olof Wretling. Kan något egentligen gå fel när en stor berättelse om höjdhopp, astma och roliga ljud tuffar fram en ovädersnatt på natttåget mellan Umeå och Stockholm. "Oförglömligt", menar kulturredaktör Eva Åström.

I Olof Wretlings föreställning "Kaffet" åker han nattåg med Torgny Lindgren, Sara Lidman och PO Enqvist. En berättelse som bjuder på en oförglömlig resa i igenkänning, menar kulturredaktör Eva Åström.

I Olof Wretlings föreställning "Kaffet" åker han nattåg med Torgny Lindgren, Sara Lidman och PO Enqvist. En berättelse som bjuder på en oförglömlig resa i igenkänning, menar kulturredaktör Eva Åström.

Foto: Andreas Nilsson

Stand-up comedy2022-12-16 22:30
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Standup

Kaffet

Av och med Olof Wretling

Kulturens hus, fredag 16 december, klockan 19

Troligen var det många i publiken som redan lyssnat på Olof Wretlings hyllade Vinterprat från 2019 “Kaffet på nattåget” när de beslutat sig för att se denna magiska berättelse gestaltad i föreställningen "Kaffet". Men vad spelar det för roll att berättelsen är välkänd när den får liv på en scen av en fullfjädrad berättare. För det är denna osannolika berättelse, om en tågresa tillsammans med författarna Torgny Lindgren, Sara Lidman och PO Enqvist, som även bär gestaltningen. Utan denna skruvade historia på en resa genom Sverige där högt och lågt blandas i en vardaglig kontext där resenärer tvingas samsas i en kupé, med alla sina önskemål och egenheter, skulle själva angelägenheten att försvinna. 

Likt all komik finns det inslag av rolig och dråplig i igenkänning. Ta bara driften med alla förseningar på de svenska tåglinjerna där avgångarna kan ändras framåt, bakåt eller åt sidan eller för den skull att tvingas brottas med en överbeskyddande mamma som flyttar in symaskin och strykbräda i tonårsrummet. Men ytterst om Olof Wretling – en magiker av röster där olika dialekter trollas fram i en och samma mening. Betoningar och röstlägen som förvandlas kroppsligt framför publikens ögon.

Tågresan genom Sverige denna natt blir närmast ikonisk för alla de som läst och beundrar de stora västerbottniska författarskapen. Att se en gestaltad PO Enqvist, över två meter lång, knöla in sig i en den nedersta slafen i liggvagn 12 och sedan jämföra höjdhopp med komikerns största farhåga – att förlora sin röst – blir märkligt begripligt. 

Ja, den berättelse som tar plats framför publikens ögon har skrönans alla ingredienser där även Olof Wretlings liv som astmasjuk, hans vänskapband och rädslor ges plats. Det är ögonblick av stillhet och eftertanke, mycket fint gestaltat i en effektiv scenografi. Oförglömlig är scenen med de bredkäftade Umeåborna, Aj-bråket i kupé nummer 12 och inte minst hur man faktiskt bråkar på sin ursprungsdialekt – när sju västerbottniska generationers besvikelse tar fram röstresurserna – och låter som Sverker Olofsson.

Olof Wretling är kort sagt en underbar berättare.