Jubileet uppmärksammas på olika sätt under hela 2015. Under jubileumsårets invigningsdag i Vetenskapens hus i Luleå fanns bland annat Rune Andersson, industriman och första förvaltningschef på dåvarande Högskolan i Luleå, på plats.
– Ragnar Lassinantti var pådrivande när det gällde att den tekniska högskolan skulle hamna här och inte i Sundsvall, Umeå eller Skellefteå, berättar han.
Lassinantti förstod betydelsen av en högskola som motor i länet och lobbade gentemot regeringen. Även när beslutet om etableringen var taget gjorde han allt för att hjälpa till.
– Han och dåvarande kommunalrådet Nils Malmgren såg högskolan som sitt eget barn. Ragnar ställde upp i tid och otid, stöttade praktiskt, deltog aktivt i rekryteringen och bidrog ekonomiskt med medel ur olika fonder, säger Rune Andersson.
Lassinanttis intresse för bildning väcktes tidigt. Han föddes 1915 som äldst i en syskonskara på tolv barn i Neistenkangas i Övertorneå kommun. Efter sexårig folkskola arbetade han som skogsarbetare. Men studielusten var stor och enda sättet att läsa vidare för den som inte hade några medel var att välja ett yrke där utbildning ingick. Han bestämde sig för att bli polis.
Sedermera blev han också socialdemokratisk regionpolitiker, ledamot i ABF:s verksamhetsstyrelse, riksdagsman och slutligen, från 1966 och 16 år framåt, landshövding. Hans signum var att han spred kunskap om norra Sverige och Nordkalotten i alla sammanhang där han deltog.
I perioder gjorde han radioprogrammet Pohjoiskalotti – Nordkalotten – som blev en föregångare till Finnmix. Han var själv uppvuxen med meänkieli och i riksdagen verkade han för en större acceptans för finskan i Sverige.
Under invigningsdagen berättade landsantikvarien Curt Persson om Lassinanttis stora intresse för folkbildning.
– Han började tidigt samla på sig böcker om Norden, Norrbotten och Nordkalottens geografi, kultur, religion och historia. Hans stora kunskap gjorde intryck på alla han mötte och han hade en retorik som var genialisk, berättar han.
Lassinanttis litteratursamling består av 10 000 volymer som idag finns på Luleå universitetsbibliotek, där allmänheten kan få ta del av hans kulturskatt. Den innehåller också en del konst och äldre kartor. Radiointervjuerna finns bevarade i Övertorneå på Nordkalottens bibliotek.
Under våren ska universitetsbiblioteket även visa tal och handskrivna dokument av Lassinantti som finns bevarade i universitetets arkiv.