I landstingets politiska styrdokument för kultur och dans står det att vi ska realisera en dansinstitution i Norrbotten. Detta är politiskt godkänt och beslutat och stödjs av samtliga partier och kommuner. Landstinget har som ett steg i den processen ingått ett samverkansavtal med Luleå kommun för att bygga en dansscen för scenkonstnärlig dans. Gamla Åhlénshuset är den tänkta byggnaden för dansscenen som har hyrts under ca två års tid i väntan på ombyggnation.

Nu, med ny ledning, tycks landstinget göra en helomvändning genom att gå emot sin egen linje och inte satsa på den tänkta dansscenen.

I den artikel som landstingsordförande Maria Stenberg lät publicera i torsdagens tidning pratar hon om landstingets kulturpolitiska ansvar för ”hela Norrbotten”. Hon säger bland annat ”Kultur i alla sina former ska inte vara något exklusivt för några få eller endast för de som bor i våra större kuststäder”.

Att Maria Stenberg väljer att inte nämna den högst aktuella dansfrågan med en enda mening i sin artikel är en talande tystnad. Att hon tänker sänka en hel konstforms unika möjligheter att få länets FÖRSTA scen är inget hon vill nämna i en artikel. Men i ljuset av detta borde Maria Stenberg mer sanningsenligt ha skrivit: Kultur i VISSA former ska inte vara exklusivt för några få eller endast för de som bor i våra kuststäder, ANNAN kultur (den jag inte skriver om i min artikel) ska inte få finnas alls. Så hur ska en dansscen som inte finns kunna nå ut till ”hela Norrbotten”?

Det var just det, Maria Stenberg verkar anse att dans inte ska få nå ut till någon alls i länet. Byggs det ingen dansscen kommer ingen dansinstitutionen på sikt heller realiseras. Och får länet inget hem för dansen kan inte den professionella dansen etablera sig vilket resulterar i att vi inte kan prata om dansen som en konstform i Norrbotten.

Vem är landstinget att förvägra en region en hel konstform istället för att ta ansvar för dess utveckling? Snacka om att låta dansen bli en kulturform som bara är exklusivt för dem i landets storstäder.

Dansen i Norrbotten är i dag ett konstområde som är betydligt mindre utvecklat än alla andra, trots att utövarna bland barn och unga, i synnerhet flickor, är väldigt många, inte minst i Luleåområdet. Vem är landstinget att inte ge dessa barn och unga, i synnerhet flickor, en plats att kunna se och inspireras av professionell dans så att dansen på lång sikt har en möjlighet att växa från knapp existens till en stark konstform jämställd de övriga?

Den första dansscenen i hela länet ska inte ligga i någon annan stad än Luleå. Detta säger vi i enhet med den utredning som landstinget själva tagit fram, Kulturrådet och hela den scenkonstnärliga dansbranschen.

Detta betyder inte att vi missunnar någon annan stad utveckling av dansen. Men för att etableringen ska starta måste dansarna få ett hus att gå till, en scen att dansa på och ett rum att bygga sina kroppar i. Därifrån kommer dansen att växa ut i hela länet. Är det någon scenisk konstform som vet hur den flyttar på sig så är det per definition dansen så Maria Stenberg behöver inte oroa sig för att vi inte kommer turnera. Vi är rörelsen.

Landstinget möter oss också med argumentet EKONOMI. Ekonomi handlar för oss om fördelning av resurser, vad som ansens viktigt, vad vi värderar.

Om landstinget tar sitt förnuft till fånga skulle dem bidra med 5-6 miljoner till en dansscen och de andra finansiärerna Kulturrådet och Luleå kommun skulle då gå in med sammanlagt ca 10 miljoner lågt räknat. En satsning som landstinget väljer att göra är 25 miljoner som förlustgaranti på en ny flyglinje.

Mm, snyggt val av ekonomisk fördelning. Då vet vi vad landstinget anser vara viktigt, vad de värderar. En mansdominerad bransch som fördärvar vår miljö. Visst, hårt uttryckt och väl valt av oss att nämna just den satsningen, men tyvärr sant. Vad får stå åt sidan, en kvinnodominerad bransch som breddar förståelsen för vad regional utveckling kan vara genom att etablera en konstform som knappt finns i länet.

I CEMR-deklarationen som landstinget och alla länets kommuner skrivit under står följande: ”Undertecknaren inser att rätten till jämställdhet är en nödvändig förutsättning för demokrati och att ett demokratiskt samhälle inte har råd att avvara kvinnors färdigheter, kunskaper, erfarenheter och kreativitet.”

Politik handlar alltså om att göra, och göra som en lär. Så kom igen nu Norrbottens läns landsting och Maria Stenberg satsa en förhållandevis liten summa på ovärderliga värden. Visa att ni kan leva som ni lär och satsa på en jämställd regional utveckling, på våra barn och unga, i synnerhet flickor, som dansar på sin fritid och på de unga kvinnor som arbetar som dansare.

Om Norrbottens läns landsting skriver under på Maria Stenbergs resonemang när det gäller dans och kultur känner vi en djup oro för kulturens plats och utveckling i Norrbotten.

Marie Wårell,

dansare och koordinator Danscentrum Norr

Per Sundberg,

dansare och koreograf