1878 skedde en gravplundring av en vintergrav i Akamella kyrkogård i Muodoslombolo. 25 kranier fraktades till Helsingfors för vetenskapliga ändamål. Nu väntar en återbegravning.
Det är med andra ord en stor dag för tornedalingar, kväner och lantalaiset.
– När jag hörde att det skulle tillsättas en Sannings- och försoningskommission ville jag dokumentera processen för att fler ska få ta del av svenska tornedalingars historia, säger Kirsi Vanttaja, redaktör och producent för dokumentärserien.
Hon har tidigare producerat tv-serien "Jag var en lägre ras" om den rasbiologiska forskningen med skallmätningar som även drabbade människor boende i Tornedalen. I serien "Sanningen ska fram" har hon främst koncentrerat sig på gravplundringar samt hur tredje generationen tornedalingar påverkats av den svenska assimileringspolitiken där bland annat skiddrottningen Charlotte Kalla vittnar om att det inte var coolt att tala finska bland barn när hon växte upp och gick i skolan.
– Jag visste inte förrän nyligen att det skett gravplundringar av tornedalska viloplatser. Kränkningarna har orsakat skam för sitt modersmål, identitet och rötter, säger hon i serien.
Skallmätningar skedde, förutom på samer, även på tornedalingar, kväner och lantalaiset.
I första delen "Skalljaktens offer" tas publiken med tillbaka till 1878 års gravplundring av en vintergrav i Akamella kyrkogård i Muodoslombolo. Efter 146 års frånvaro väntar nu en återbegravning för de kranier som togs från sin grav för att användas till vetenskapliga ändåmål i Helsingfors, Finland.
Andra delen "Vårt språk dög inte" skildrar den personliga och kulturella förlusten som följer av språkförtrycket.
– Jag fascinerades när jag lyssnade på Charlotte Kallas sommarprat i P1 där hon bland annat lyfte en del av frågor om sina tornedalska rötter. Hon talar exempelvis inte meänkieli och ger en inblick i konsekvenserna av att inte få lära sig sitt modersmål. Helena Lassi, som också medverkar, vittnar också om de berättelser hon aldrig kunde ta del av som barn och har gett sig den på att lära sig språket som vuxen. Dessutom har Helena tagit tillbaka sin farmors finska efternamn. Många tornedalingar försvenskande sina efternamn som en konsekvens av assimileringspolitiken, säger Kirsi Vanttaja och fortsätter:
– Tornedalingar, kväner och lantalaiset är den näst största minoritetsgruppen i Sverige men samtidigt den minst kända. Därför är det viktigt att berätta deras historia, säger hon.