– Vi har träffat ungdomar mellan 15 till 23 år i hela landet som vi intervjuat, filmat och fotat och som fått problematisera och reflektera över sin hembygd, säger Annica Carlsson Bergdahl och Jerker Andersson.
Det var efter valet 2010 som projektet tog verklig fart. Innan hade journalisten och kulturproducenten Annica Carlsson Bergdahl och fotografen Jerker Andersson redan påbörjat intervjuer och samtal med ungdomar i Göteborg om olika samhällsfrågor inför valet.
– Men vi hann inte bli klara till valet 2010 och när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och jag lyssnade till en kulturdebatt föddes idén om att samtala med unga om platsen där de bor. Jag menar, hembygd måste vara mer än en röd stuga och en svensk flagga. Det handlar förvisso om en plats men också människor och vad man gör. Vi ville ringa in begreppet hembygd, säger Annica Carlsson Bergdahl.
Där och då påbörjades resan på närmare 3 000 mil, där de mött 150 ungdomar från Jokkmokk, Pajala och Arjeplog i norr till Malmö i söder. Vissa i grupp, andra för enskilda samtal. Dessutom har de nått cirka 1 000 ungdomar i landets olika skolor som fått skriva skönlitterära texter om sina grannar, vad de gör på fredagskvällarna samt beskriva sin favoritplats.
– Vi fick in säkert 2500 texter och lika många bilder, säger Jerker Andersson.
Deras utgångspunkt är betydelsen av unga röster i samhällsdebatten, liksom delaktigheten.
– Vi frågade bland annat vilka platser de unga ville ha i vårt samhälle. Var vill de plats? Men också hur de själva skulle reagera och känna om de tvingades lämna sin hembygd och Sverige och vad de tänker och tycker om platsen där de bor, säger Annica Carlsson Bergdahl.
En stor gemensam nämnare för nästan alla ungdomar de talat med är naturens betydelse.
– De fick själva välja plats där vi skulle fotografera dem och nästan alla valde en miljö bland träd eller nära vatten. Svenskar kallas naturälskare men jag blev förvånad över vilken betydelse naturen har även för dem som bor i mycket urbana miljöer, menar Annica Carlsson Bergdahl.
En annan tendens är att hembygden verkar vara i ständig rörelse. Människor, kanske främst unga, flyttar.
– Visst många längar bort från sin hemort, men överraskande många sa att de också tänkt återvända, speciellt till tryggheten som familj, släkt och gator man vandrat på som barn, säger Annica Carlsson Bergdahl.
Det gäller dock inte dem som flytt sitt land och fått en ny hembygd i Sverige.
– Flera av dem uppger att de har en fot i vardera land, medan andra har en djup hemlängtan, säger Jerker Andersson.