Efter en segdragen utredning har DO Katri Linna kommit fram till att förbudet vid ett vuxengymnasium i Stockholm mot att bära ansiktstäckande slöja, niqab, strider mot diskrimineringslagen.

Folkpartiet, aktivt i frågan, reagerar med att regelverket bör ändras, så att det blir upp till ansvarig rektor att säga ja eller nej till viss klädsel.

Och det är rimligen på den nivån den här typen av beslut hör hemma. Till exempel bör en arbetsgivare kunna besluta om regler på arbetsplatsen för ordning, klädsel, bärande av politiska symboler, och så vidare. Det kan nog de flesta acceptera (även om det tar emot).

Men när det gäller religion blir det känsligare. Kanske just för att vi är så sekulariserade i Sverige är det som om ryggmärgsreaktionen blir att vi här har att göra med övertygelser av en kraft som icke-troende helt enkelt inte kan förstå sig på, utan bara måste acceptera.

Det är att gå för långt i toleransen. Religionsfriheten bör inte vara oinskränkt förutom när det gäller att tro på vad man vill. I övrigt måste alla anpassa sig till vad situationen kräver. När icke-troende besöker ett religiöst rum får de finna sig i att om så krävs anpassa sin klädsel. Det är inte för mycket begärt att troende ibland också får anpassa sin.