Vad vi stoppar i oss är ett vanligt diskussionsämne. Ta en titt i tv-tablån: det är mat, mat, mat. Eller ta de återkommande, upprörda reportagen om hur illa maten smakar i skolan och på äldreboendet - bra mat betraktas numera som en rättighet.

Vad bra mat är råder det dock delade meningar om; smaken är ju olika, och inte ens dietisterna är överens.

Men många är åtminstone överens om att maten gärna skulle få vara billigare. Klagomål om hur dyrt det är att äta i Sverige har vi hört närmast till leda.

Det dyra Matsverige är en myt som Konkurrensverket nu tar livet av i en ny rapport om Sveriges livsmedelsmarknad: svenska matpriser ligger kring snittet i EU.

Ändå klagar konsumenterna på att framför allt svenskproducerade matvaror är dyra. Producenterna, det vill säga bönderna, klagar samtidigt på dåliga marginaler. Detaljhandeln hävdar å sin sida att svenskt kött säljer som smör, trots högre pris. Så man undrar vem som egentligen tjänar de stora pengarna.

Ingen, vad det verkar enligt Konkurrensverket, som kommit fram till att marginalerna inte hos någon aktör i livsmedelsledet, från bonden via industrin till butikerna, ligger över EU-snittet.

Konkurrensen på marknaden fungerar faktiskt bättre idag, trots att Sverige strax efter att vår egen jordbruksmarknad avreglerats tvingades in i EU:s genomreglerade system. EU-inträdet har medfört att svenska livsmedelsproducenter måste konkurrera på en större marknad, vilket gynnar oss konsumenter.

Enligt Konkurrensverket lämnar EU:s jordbrukspolitik dock en del i övrigt att önska, vilket minst sagt är en underdrift. Regleringar, subventioner och skydd mot livsmedel producerat i länder utanför EU hämmar konkurrensen och minskar utbudet.

Maten kostar fortfarande för mycket. Här finns mycket att göra på EU-nivå.

På lägre nivå, i kommunerna, rekommenderar Konkurrensverket att nya butikers etablering underlättas för att öka konkurrensen inom dagligvaruhandeln. Kommunerna kan här aktivt använda plan- och bygglagen för att släppa fram nya aktörer.

Ett annat instrument kommunerna har i sin hand är upphandling av livsmedel, en mångmiljardmarknad i Sverige. Denna del av livsmedelsmarknaden granskas av Konkurrensverket i en egen rapport, på grund av att strukturen skiljer ut sig; med annorlunda regelverk, andra aktörer och en utmärkande dominans av två företag som står för hela 70 procent av omsättningen.

Den svenska vurmen för "hemlagat" skapar aversion mot sådana stora massproducenter, men då ska man komma håg att en kommun kan ha hundra enheter att servera. Det kräver sin logistik, och gör det svårt för små företag att konkurrera.

Vissa kommuner vill använda miljökrav om närproducerad mat för att gynna mindre, lokala företag. Det är fel väg att gå enligt Konkurrensverket. Sådana krav komplicerar upphandlingen och förhindrar att miljömässigt bättre producerad mat i utlandet - transporter är sällan avgörande - kan konkurrera med svenska livsmedel.

Med mer konkurrens blir maten både billigare och bättre.