Genom att kombinera en platspåse med en ihopklämbar skrapa har tre elever utvecklat framtidens hundbajspåse, som "tar bort den äckliga känslan".

En tjej i tvåan berättar att hon driver bloggen Belle4U, som i framtiden ska vara "Sveriges ledande livsstilsblogg för unga kvinnor".

Sex elever i trean arrangerar i vår European Business Challenge i Luleå, där ekonomistuderande från hela Barentsregionen tävlar i företagsbaserad problemlösning.

Någon brist på företagsamhet och initiativförmåga märktes verkligen inte hos eleverna på Norrlands Entreprenörsgymnasium i Luleå när de i går presenterade sina UF-företag för Svenskt näringslivs ordförande Kenneth Bengtsson.

Ungdomarnas engagemang bådar gott. Undersökningar visar nämligen att många av dem som drivit UF-företag på gymnasiet senare i livet väljer att starta och driva företag. Företag som i framtiden skapar nya jobb, skatteintäkter och välfärd.

"Det finns inga politiker i världen som kan skapa jobb. De kan däremot skapa förutsättningar för jobb", sa Svenskt Näringslivs ordförande Kenneth Bengtsson.

Entreprenörskap i skolan i all ära. Men blir det inte mer lönsamt att starta och driva företag i Sverige är det sannolikt få elever som kommer att riskera anställningstrygghet för ett osäkert karriärval som företagare.

Balansen mellan risker och lön för mödan bli bättre. Går företaget omkull står man där ensam och övergiven, går det bra försvinner största delen av pengarna i skatter och avgifter. Till viss del är det givetvis risktagandets logik. Men Sverige är ur ett internationellt perspektiv dåligt på nyföretagande och entreprenörskap.

Regeringen har visserligen sänkt skatterna och reformerat välfärdssystemen, men det förhärskande perspektivet för alliansens näringspolitik är alltför ofta de etablerade storföretagens, och inte de små, snabbväxande och innovativa företagens.

Det stora numret i höstbudgeten, sänkningen av bolagsskatten, är till exempel betydelsefull för att få de riktigt stora arbetsgivarna att stanna i Sverige. Men sänkt bolagsskatt gör väldigt lite för landets nya företag.

Forskarna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji skrev i höstas en debattartikel i Dagens Nyheter (26/9) där de argumenterade för att sänkta ägarskatter hade varit betydligt effektivare och bättre än sänkt bolagsskatt.

"Självklart måste bolagsskatten ligga på en konkurrenskraftig nivå. Men det bör ägarskatterna också göra. Medan bolagsskatten, vid en internationell jämförelse, redan är på en hyfsat konkurrenskraftig nivå är våra ägarskatter (på utdelningar och reavinster) nästan dubbelt så höga som i övriga OECD. Med sänkt bolagsskatt blir det är gynnsammare för multinationella företag att verka i Sverige, medan lite görs för att stimulera framväxten av nya entreprenöriella företag", skrev Henrekson och Sanandaji.

Frågor om entreprenörskap, innovationer och företagsklimat är sällan några valvinnare. Men de är avgörande för Sveriges framtid. Om inte näringspolitiken fungerar gör inte den skattefinansierade skolan, vården och äldreomsorgen det heller.