Ledare: Allt talar för Norrbotniabanan, men ändå inte

I går meddelade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att regeringen kommer fatta beslut om att hela Norrbotniabanan ska byggas och ingå i regeringens plan för infrastruktur. Beslutet kommer tas av regeringen i dag. Konkret innebär det att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att planera sträckan Skellefteå-Luleå.

Norrbotniabanan har dragits i långbänk i över 20 år. Beskeden har ständigt varit att det inte finns några besked, eller att beslut skjuts på tiden, men att ambitionen finns där. En sund skepsis är därför rimlig. Men det förtar inte det faktum att det här beskedet är det mest konkreta på länge. Det ger åtminstone lite hopp.

Projektet är viktigt för Norrbotten. Det råder ingen tvekan om saken, även om södra Sverige inte alltid förstått behovet. Med alla investeringar i miljardklassen står Norrbotten inför en industriell revolution.

Infrastruktur är en förutsättning för tillväxt, framför allt i norra Sverige. LKAB, Boliden, SSAB och Svea Skog har arbetat för att Norrbotniabanan ska byggas och har uppvaktade både regeringen och Trafikverket. Sträckan kommer gynna godstrafiken och minska sårbarheten.

Problemet att säkra kompetent arbetskraft kommer inte bli mindre i framtiden. Att det kommer bli lättare att resa mellan Luleå och södra Sverige är väl en fin bonus, men den verkliga vinsten är att arbetsmarknaderna i norra Sverige kan integreras på ett effektivt sätt. Förutom att det kommer bli lättare att bo på en ort och jobba på en annan kommer det också leda till en mer differentierad arbetsmarknad som är mindre sårbar.

Men det är en kostsam investering och gårdagens besked lämnade mycket att önska i fråga om finansiering. Först 2022 tar riksdagen beslut om den kommande infrastrukturplanen. Innan dess befinner sig fortfarande Norrbotniabanan på planeringsstadiet.

De senaste åren har regeringen fokuserat på nya stambanor för höghastighetståg i södra Sverige. Det beräknas kosta 300 miljarder kronor, men enligt Trafikverket är beräkningarna mycket osäkra. Det är sannolikt att det kommer bli dyrare än så. Dessutom finns ett stort eftersatt underhåll av befintlig infrastruktur som behöver åtgärdas. 

I februari varnade den tidigare S-ministern Helene Hellmark Knutsson, nu landshövding i Västerbotten, att planeringen av Norrbotniabanan riskerade att läggas på is om det inte tillfördes mer resurser, trots att Löfven med pompa och ståt tog första spadtaget i Umeå redan 2018.

Det finns en risk att andra projekt i slutändan tränger ut Norrbotniabanan. Det får inte hända. Ännu krävs det mycket vilja för att blott 27 mil järnväg ska bli verklighet.