Ledare: Aktieköp tär förtroendet

Efter att Simona Mohamsson valdes till Liberalernas partiledare under Almedalsveckan skedde en regeringsombildning. Förutom att hon själv blev utbildningsminister fick Sverige även en ny arbetsmarknadsminister.
Johan Britz har arbetat bakom kulisserna i Liberalerna under många år och var senast statssekreterare i samordningskansliet. För de flesta får han sägas vara okänd. Som Expressens politiske kommentator Viktor Barth-Kron sammanfattade utnämningen, är uppgifterna enkla: ”Gör inte bort dig, och avgå inte”. Det första får Britz sägas redan ha bommat.
Saab har haft två stora affärer på gång. En order på fyra exemplar av spaningsflygplanet GlobalEye till Danmark, som skulle kunna uppgå till 10 miljarder kronor. Den andra affären är en försäljning av upp till tolv JAS Gripen E/F till Peru.
Internationella vapenaffärer av denna typ kräver politikens medgivande. Den 15 april offentliggjordes i vårbudgeten att regeringen vill få riksdagens bemyndigande att godkänna affärerna. Föga förvånande steg Saabs börsvärde samma dag till rekordnivåer. Därför är det minst sagt pikant att det också var samma dag som Johan Britz sålde Saabaktier.
Då var han förvisso fortfarande statssekreterare, men samordningskansliet är den enhet där Tidöpartiernas politik, just samordnas. Det är den sista instansen där förslag godkänns innan de skickas till regeringen för formellt beslut. Kansliet har alltså betydande makt i regeringssamarbetet och det är inte otänkbart att Britz fått information om regeringens hållning i Saabaffärerna.
Det betyder inte att Britz har gjort fel. Till hans fördel talar att han sålde hela sitt aktieinnehav vid utnämningen till arbetsmarknadsminister. Ändå ser det dåligt ut. Parul Sharma, generalsekreterare vid Institutet mot mutor, menar att försäljningen kan röra sig om jäv och behöver utredas.
Detta är bara den senaste i raden av ifrågasatta affärer. Tidigare i vår rapporterades att Britz företrädare, Mats Persson (L), liksom utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) köpt aktier i Ericsson respektive försvarsbolaget Mildef. Även om inga formella fel begicks och inget ont uppsåt faktiskt förelåg, är det förtroendeskadande om det ser ut som att högt uppsatta politiker skor sig på information de får i ämbetet.
Att stötta svenskt näringsliv och spara för framtiden är behjärtansvärt. Men man måste inte ha direkt ägande i aktier. Fonder går precis lika bra.
Beslutsfattare måste föregå med gott exempel. Om det inte går på frivillig väg, kanske det är enklast att bara förbjuda direkt aktiehandel för statsråd och statssekreterare. Annars kommer allmänheten knappast ha lika goda skäl att hysa förtroende för politiken.