Inga elever ska falla mellan skolsystemets stolar. En av de mest uppmärksammade funktionerna hos det nya betygsystem som regeringens utredare professor Magnus Henrekson presenterade i onsdags är just att det underkända betyget tas bort.
Genast började klagosången om att vi sänker kunskapskraven och tar ytterligare steg bort från visionen om att vara en kunskapsnation. Riktigt så är det ju dock inte. Det handlar inte om att förställa vilka färdigheter och kunskaper elever har, tvärtom har den nya betygsskalan tio steg. Snarare handlar det om att inte i onödan sålla bort elever i ett tidigt stadium.
Trots att Sverige inte har en högre andel lågpresterande elever i olika internationella mätningar har vi en onormalt hög andel elever som inte når upp till gymnasiebehörighet. Det är ett fel hos systemet, inte hos eleverna eller lärarna. Och det är också något som rättas till nu.
Betygen 1-3 markerar fortfarande mindre än godtagbara kunskaper. Men ett dåligt betyg kan kompenseras av ett bättre när ett snitt räknas ut. Elever med låga meritvärden kommer dessutom att kunna att komma in på de förenklade gymnasieutbildningar som föreslogs av utredningen Fler vägar till arbetslivet som presenterades i höstas. Sammantaget innebär det att elever som snabbt vill ut i arbetslivet ges den möjligheten och inte behöver lägga ett eller flera år på att försöka läsa upp ämnen de inte är intresserade av för att nå nationell behörighet. Det är en uppvärdering av praktiska yrken och utbildningar samt en ökad respekt för de unga som inte har något intresse av bredare studier.
Henreksons system motverkar även betygsinflationen genom att koppla betygen till skolans prestation på de nationella slutprov som kommer att införas i de ämnen som har nationella prov. Slutprovet ska stå för 30 procent av meritvärdet samtidigt som snittvärdet för det lärarsatta betyget ska justeras för att spegla skolans genomsnittliga resultat på centralt rättade slutprovet. Faktiskt en rätt fiffig konstruktion som äntligen tar itu med frågan om betygsinflation genom att införa en jämviktsfunktion.
Det är också glädjande att det finns ett utbrett stöd för det nya systemet, med avskaffat underkäntbetyg som största stötesten, i riksdagen. Det är bara Sverigedemokraterna som inte redan omfamnat idén, men partiet håller möjligheten öppen.
Förhoppningsvis genomförs förslaget oavsett. Det vore till gagn för alla inblandade. Inte minst elever och lärare.