Prognoser indikerar att befolkningen kommer att öka till 12,7 miljoner år 2070. Samtidigt förväntas andelen som är 65 år och äldre växa, vilket påverkar den demografiska försörjningskvoten. Färre ska försörja allt fler.
Rent historiskt går det att se hur både den ekonomiska konjunkturen och politiska reformer påverkat barnafödandet. Under 1980-talet skedde en betydande uppgång. Det berodde delvis på en stark ekonomisk konjunktur men också på reformer som en förlängning av föräldraledigheten och fler förskoleplatser. Man införde också “snabbhetspremien” i föräldraförsäkringen. Den regel som än i dag säger att den som blir gravid med sitt andra barn inom ett år och nio månader efter födseln av det första får behålla föräldrapenningen på samma nivå som tidigare.
Lågkonjunkturen på 90-talet påverkade sedan barnafödandet negativt. Den återhämtning som sågs under 2000-talet kan härledas till bland annat ökad invandring och bättre ekonomi. I Coronaepidemins spår har SCB räknat med att färre barn kommer att födas. Därför behövs åter politiska reformer för att göra det lättare, och framför allt mer ekonomiskt försvarbart, att skaffa barn.
Då flerbarnstillägget inom barnbidraget visat sig problematiskt, främst genom att invandrade familjer med många barn kunnat stå utanför arbetsmarknaden och försörja sig på bidrag, är en reform välbehövlig. Där är införandet av ett barnavdrag ett rimligt alternativ. Att låta arbetande flerbarnsföräldrar få avdrag på skatten stärker både incitamenten till arbete och gör att färre familjer fastnar i bidragsberoende.
Överlag skulle flexibiliteten i föräldraförsäkringen behöva ses över. Under den nuvarande regeringen har det bland annat blivit möjligt för mor- och farföräldrar eller andra närstående att ta ut föräldradagar, allt för att förenkla livspusslet för småbarnsfamiljer. Den så kallade “snabbhetspremien” skulle också kunna förlängas. Sverige har förändrats sedan 80-talet, och det är inte säkert att dagens kvinnor lockas av långa perioder av konstant barnafödande och föräldraledighet, vilket riskerar att ge negativa konsekvenser för karriären.
Sverige behöver fler barn, så långt är allt säkert. Historien visar att politiska reformer kan ha stor påverkan. Det är en möjlighet regeringen bör ta. Barnavdrag och reformer som ger familjer fler val i frågan om när de vill skaffa barn skulle förhoppningsvis bidra till att vända den negativa trenden.