Sverigedemokraterna minskar med 0,9 procentenheter till 23,1. Småpartierna i Tidö, Liberalerna och Kristdemokraterna, växer något till 3,8 respektive 4,8 procent.
I vänsterblocket tappar både Miljöpartiet och Centerpartiet, om än inga enorma förändringar, medan Vänsterpartiet ökar något. Den stora vinnaren är Socialdemokraterna som växer med två procentenheter till 33,3 procent. De rödgröna har därmed ett stabilt övertag, i synnerhet givet att Liberalerna i detta scenario inte ens kommer in i riksdagen.
Det är inte orimligt att en del av M:s tapp kan förklaras av Landerholmaffären. Kristerssons hantering av turerna kring regeringens glömske säkerhetsrådgivare kunde ha varit bättre.
Men att M och SD tillsammans tappar 3,4 procentenheter kan inte bara förklaras med en enskild händelse. Här går det inte att bortse från att tappet kommer efter Tidöledarnas hastiga överenskommelse att förbjuda jakt med vissa vapen på grund av deras utseende. Nog för att det är en relativt smal fråga men den avslöjar något djupare. Tidöledarna tål inte trycket och känner inte sina väljare. Många borgerliga väljare minns att både M och SD – men även KD – ställde ut konkreta löften till jägarkåren. Löften som nu sviks. Vems tur är det nästa gång?
Därför bör detta vara en väckarklocka för borgerligheten. Börja föra borgerlig politik och sluta alienera era egna väljare med onödiga utspel. Det är inte jaktvapnen i sig som är kärnan i problemet, utan bristen på en tydlig vision och ryggrad. De borgerliga väljare som inte bor i av gängkriminalitet plågade storstäder förtjänar också att få något mer än bara sänkt reduktionsplikt för sin röst. Att en regering som skulle rulla tillbaka vänsterns skadliga politik nu fegar ur skapar misstro.
För det räcker inte att bara vinna val – man måste leverera på sina löften också. Att svika borgerliga väljare sänder signaler om att principerna inte är så viktiga när det väl kommer till kritan. Risken är att borgerligheten fragmenteras ytterligare om de stora partierna misslyckas med att stå fast vid både sina löften och vid borgerlig politik.
Om borgerligheten vill vända utvecklingen kan den inte fortsätta reagera på vänsterns agenda. Den måste formulera sin egen och ha modet att stå fast vid den. Väljarna efterlyser tydlighet och ryggrad, inte anpassning och eftergifter.