Bra med fler villor men varför på jordbruksmark

Förstklassig jordbruksmark eller en oanvändbar plätt? Verkligheten avgör om politikerna eller kommunstaben hade rätt.

Mitt emot Sunderby sjukhus, på andra sidan väg 97, ska 17 nya villatomter styckas av efter att KSO Carina Sammeli själv bestämt att klassningen som försklassig jordbruksmark är fel.

Mitt emot Sunderby sjukhus, på andra sidan väg 97, ska 17 nya villatomter styckas av efter att KSO Carina Sammeli själv bestämt att klassningen som försklassig jordbruksmark är fel.

Foto: Anna Isaksson

Ledare2021-10-13 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Först av allt ska sägas att politikernas villighet att skapa plats för fler villor är utmärkt. Villaområden är inte bara avsevärt behagligare än höga flerfamiljshus, det är också så de flesta faktiskt vill bo. Kommunen bör prioritera att det finns förutsättningar att bygga fler villor. Men det finns gränser.

En sådan är jordbruket. Jordbruksmark är en begränsad resurs. En av urbaniseringens baksidor är att våra växande städer förstör enorma ytor med prima odlingsmark. Det är inte så konstigt eftersom många städer har växt upp kring platser där människor bosatt sig tack vare de goda odlingsmöjligheterna. Folk behövde ju äta även förr.

Självklart måste städer kunna växa, men det finns egentligen inget skäl till att det prompt måste ske på jordbruksmark. När man väl har byggt på odlingsmark är det nästintill omöjlig att återställa. Åtminstone inom överskådlig tid.

Vi har vant oss vid att kunna importera alla livsmedel vi behöver. Det kommer vi huvudsakligen kunna fortsätta med men det har gjort att vi ofta tror att den inhemska produktionen inte spelar någon roll. Det är fel. Dels är jordbruket tillsammans med skogsbruket stommen som bär upp mycket av livet på landsbygden, dels växer världens befolkning och att mätta alla munnar kommer att kräva att vi faktiskt nyttjar den jordbruksmark som vi har.

I måndags beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att bevilja ansökan om att stycka av 17 tomter för villabebyggelse i Södra Sunderbyn. Tomterna är i dag klassade som jordbruksmark av högsta värde. Enligt den översiktsplan som S nyligen fick igenom ska sådan mark inte bebyggas annat än om det är av nationellt eller regionalt intresse. 17 villatomter är varken det ena eller det andra.

Kommunstyrelsens ordförande Carina Sammeli (S) säger att vi ändå inte vill producera mat där och att hon tror att man kan bygga mer i Luleå. Det sista stämmer väl men vad var poängen med översiktsplanen, som framför allt är ett politiskt dokument om hur man tänker sig utvecklingen, om man själv går emot den på en gång?

Är klassningen som förstklassig jordbruksmark fel? Ägaren menar det. Hur tillförlitlig är den klassningen i så fall? Varför ska vi ha alla dessa klassningar, bedömningar och vem vet allt om det ändå inte spelar någon roll till slut? 

Skulle det i så fall inte vara en rimlig besparingsåtgärd att säga att allt ändå beslutas i skönsmässiga bedömningar av ledande socialdemokrater?