Travet är inte längre den folkfest det en gång var

Travsporten står inför en kritisk fas. Larmklockorna borde dåna inom hela travsporten. 

Bodentravet satsar lokalt, har trogna besökare och satsar på en upplevelse som går bortom tävlingen.

Bodentravet satsar lokalt, har trogna besökare och satsar på en upplevelse som går bortom tävlingen.

Foto: Petra Älvstrand/Frilans

Ledare2025-07-02 00:01
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Förr var trav en välbesökt folkfest. Dagens besöksstatistik bjuder på allt annat än glädjesiffror. Travsporten måste bli folklig igen. För att vinna ny publik behövs en genomtänkt strategi och en vilja att vara mer än ett spelbolag med hästar. Man har länge lagt för mycket fokus på spelintäkter och TV-sändningar. I stället borde man bygga upplevelsen för besökarna på plats och välkomna ny publik. Enligt Travronden har publiken minskat, även under stora tävlingsdagar som Elitloppet och Kriteriet. Elitloppssöndagen 2025 lockade bara 16 434 personer. För 30 år sedan var 36 640 besökare på plats. Samtidigt pekar Svensk Travsport på en negativ utveckling med -40 procent hästar i träning och -58 procent licenser de senaste 25 åren.

För den som inte är uppväxt med en travtokig morfar är sporten krånglig och svår att förstå. Som nybörjare är det många namn att lära sig – hästar, kuskar och tävlingsdagar. Dessutom är informationen invecklad och marknadsföringen når oftast bara den innersta kretsen. För travsportens fortlevnad krävs att fler förstår spelets regler och charm. Det innebär lättillgänglig information, inte minst för nybörjare.

Bodentravet satsar lokalt och har många trogna besökare. Jämfört med andra svenska travbanor har de lyckats bra med att fokusera på mer än bara spelet. De satsar på en upplevelse som går bortom tävlingen. Banan lockar en mer diversifierad publik då de erbjuder såväl kulinariska som kulturella evenemang. Travet har historiskt sett varit en folkfest, något som fortfarande lever kvar på Bodentravet.

Travet är inte tillräckligt lockande beroende på väderlek, digitalisering och förändrade biljettvanor. De som i dag besöker svenska travbanor köper biljett senare. Det i sin tur gör det svårt för arrangören att förutse publiksiffror. Samtidigt gör digitaliseringen det svårare för äldre att köpa biljett på grund av att de inte alltid har lika lätt att anpassa sig till nya system. Den äldre publiken spelar ofta på hästar via sitt lokala ATG-ombud eller direkt i luckan på travbanan.

Travsporten behöver nya tankesätt, mod och långsiktiga investeringar. Med upplevelsen i fokus, inkludering och nytänkande kan travet bli en riktig folkfest där gamla traditioner möter moderna förväntningar. Det är hög tid för travförbunden, banorna och ATG att agera – sätt publiken främst, inte spelbudgeten.