Ledare: Det går utmärkt att vara kristen utan att tro

Kjell O Lejon är professor i religionsvetenskap, författare och samhällsdebattör. Nyligen kom han ut med boken Sveriges kristna arv. I den försöker han berätta landets kristna historia och belysa hur kristendomen präglat det svenska samhällsbygget fram tills idag.

Varför behövdes den här boken? Finns det inte tillräckligt med litteratur om kristendomens historia i Sverige?

– Jag lyfter det goda kristna arvets betydelse för att peka på en möjlighet till en mer positiv samhällsutveckling. Kunskapen om den stora betydelse som det kristna arvet har haft för utvecklingen av vårt tillits- och välfärdssamhälle har till stora delar gått förlorad. Det kristna arvet har under en rad decennier kapats av politiska krafter. Resultatet är inte positivt, vilket vi dagligen ser exempel på. Det borde leda till att vi ställer oss frågan hur vi bäst går vidare. Vad gör vi när vi ser att tillitssamhället alltmer krackelerar, den existentiella ångesten breder ut sig och problematiska kulturkrockar blir alltmer uppenbara. 

Finns det en risk att kristna historiker ägnar sig åt "cherry picking" och väljer ut de delar av det kristna arvet som passar våra värderingar i dag - och samtidigt glömmer de delar som kanske varit förtryckande och hindrande?

– När vi ser bakåt finner vi naturligtvis både det som varit bra och det som varit mindre bra. Vi bör naturligtvis lära av det som gått fel och försöka bygga vidare på det som givit de bästa förutsättningarna. Det är i den kristna västerländska traditionen som demokratierna vuxit fram. För övrigt kan nämnas att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna tydligt skrevs fram utifrån en kristen idétradition. 

Har kyrkan verkligen en kontinuerlig identitet i Sverige? Är det inte bara varje ny tid som läser in sina egna värderingar?

– Vad jag tar upp och betonar är grundläggande byggstenar, grundläggande värden, som gäller i alla tider. Att de inte framträder på samma sätt eller lika tydliga i olika tider har olika orsaker. Men oavsett historisk situation är de grundläggande värdena lika viktiga: människosynen, hur man ser på sin medmänniska, vilka grundläggande etiska koder som bör gälla mellan människor, hur man förvaltar sitt liv och hur man bäst kan bidra till det gemensamma bästa, oavsett förutsättningar. 

Är det verkligen ett problem att samhället blir mer sekulariserat? Det verkar ju som att kristna idéer om till exempel människovärde förvaltas bättre än någonsin i samhället. Kan man inte ha den kristna människosynen utan den religiösa tron?

– Visst kan man exempelvis komma överens om vissa goda principer och levnadsregler utan en kristen tro, anamma kristna värderingar utan att dela den kristna livsförståelsen eller förståelsehorisonten, men den liberala sekulära individualismen har inte levererat några stabila byggstenar för att kunna bygga det gemensamma goda samhället. Jag kan hänvisa till den tyske författningsdomaren E-W Böckenförde som i sin så kallade Bökenfördes paradox pekar på att den liberala demokratin lever på antaganden som den själv inte kan garantera. Det evangeliska-lutherska arvet har varit helt avgörande för den goda samhällsutvecklingen

På senare tid har det talats om att återinföra kristendomsämnet i skolan. Hur ställer du dig till ett sådant förslag?

– Att man mångfasetterat får lära sig om vår historia, inklusive vikten av vårt kristna arv, är oerhört väsentligt. Det handlar bland annat om att positiva värden, en realistisk människosyn, synen på hur man bör bete sig mot medmänniskan, om ärlighet, förlåtelse och försoningsmöjlighet. En god värdegrund och goda värderingar bör förmedlas, inte hållas tillbaka i en missriktad sekulär individualism, som påstås vara objektiv, en neutral utgångspunkt. Hur detta bäst kan genomföras får andra fatta besluta om.